100 år av kvinnoarbete (Internationella kvinnodagen)
7 mars 2015 | 1 kommentar
Den internationella kvinnodagen växte fram ur en strejk bland kvinnliga textilarbetare i New York 1908, bland annat från Triangle Shirtwaist Factory, som låg på de tre översta våningarna i ett tiovåningshus på Washington Place på Manhattan.
Det fanns över 30.000 textilarbetare – ”sömmerskor” – i textilindustrin i New York. Deras arbetsförhållanden var usla: nio timmars arbetsdag måndag till fredag och sju timmar på lördagar, i varma, trånga och bullriga lokaler där luften var full av damm, för en lön på en dollar om dagen. 1909 och 1910 fortsatte strejkerna, och fackföreningen International Ladies’ Garment Workers’ Union (ILGWU) växte kraftigt.
Tre år efter strejken, den 25 mars 1911, bröt en eldsvåda ut på Triangle Shirtwaist Factory. Eftersom fabrikens ägare hade låst dörrarna – för att förhindra att de anställda tog raster – blev fabriken en dödsfälla. 146 textilarbetare – 123 kvinnor och 23 män – dog i röken och lågorna, eller krossades mot trottoaren när de hoppade från våningarna åtta, nio och tio.
De flesta offren var unga judiska och italienska immigrantkvinnor, mellan 16 och 23 år. De yngsta, Kate Leone och Sara Rosaria Maltese, var fjorton år.
Låt det där sjunka in. Som fjortonåringar arbetade de 52 timmars arbetsvecka och dog på sin arbestsplats därför att arbetsgivaren höll dem inlåsta.
Branden i Triangle Shirtwaist Factory blev den direkta anledning till att man började uppmärksamma arbetsmiljön. New York grundade en Factory Investigating Commission, som gjorde inspektioner och undersökningar på arbetsplatserna, vilket i sin tur ledde till en rad lagar på arbetsmiljöområdet.
Det var alltså USA, 1911. Idag har vi förflyttat textilarbetet till Sydostasien. 101 år efter branden i Manhattanfabriken, i september 2012, börjar det brinna i en textilfabrik i Karachi i Pakistan: 258 arbetare dödades i fabriken, vars dörrar och fönster var låsta. I april 2013 kollapsar ett åttavåningshus med textilfabriker i Dhaka. När sprickor upptäcktes i byggnaden stängdes och utrymdes bankerna och affärerna på bottenvåningen, men textilarbetarna, som sydde kläder åt västerländska modemärken på de övre våningarna, beordrades att fortsätta arbeta. 1129 dog och över 2500 skadades när byggnaden rasade som ett korthus.
Ett bra sätt att fira Internationella Kvinnodagen kan vara genom att se norska Aftenpostens dokumentärserie Sweatshop om modebloggarna som får jobba i textilindustrin i Kambodja. Här är trailern:
Och här är alla avsnitten:
1: – How many will die here every year?
2: – Our bathroom is larger than her entire house.
3: – I’ll keep going until I faint
4: – The large chains are starving their workers!
5: – What kind of life is this
Relaterat: Den ännu bättre uppfinningen (16 juli 2013)
Bröd och rosor (ståpäls) (8 mars 2015)
Kategori: blogg100, Ekonomi, media och samhälle, Tidens gång
Kommentarer
En kommentar to “100 år av kvinnoarbete (Internationella kvinnodagen)”
Kommentera
april 15th, 2015 @ 05:53
[…] här ser det ut i dagen – huset på 29 Washington Place där branden på Triangle Shirtwaist Factory tog 146 textilarbetares liv. Inte mindre än två minnesplattor minner om katastrofen: en officiell … och en facklig: […]