Hur människor tänker med musen
14 juli 2005 | Ingen har kommenterat än
När vi studerar användbarhetsproblem tittar vi ibland på hur människor rör muspekaren över skärmen, för att se hur de tolkar den information som presenteras för dem.
Michael Spivey, psykolingvist vid Cornell, låter sina försökspersoner göra samma sak – men han försöker inte dra slutsatser om gränssnittet på skärmen, utan om hur människans själva tänkande är beskaffat.
Att försökspersonerna vinglar runt med musen när de ska försöka identifiera olika objekt på skärmen innebär, enligt Spivey, att språkförståelse inte sker i distinkta steg, utan att det är en kontinuerlig (ut)värderingsprocess:
” ’When there was ambiguity, the participants briefly didn’t know which picture was correct and so for several dozen milliseconds, they were in multiple states at once. They didn’t move all the way to one picture and then correct their movement if they realized they were wrong, but instead they traveled through an intermediate gray area,’ explained Spivey.
’The degree of curvature of the trajectory shows how much the other object is competing for their interpretation; the curve shows continuous competition. They sort of partially heard the word both ways, and their resolution of the ambiguity was gradual rather than discrete; it’s a dynamical system.'”
thestressoflife.com: Mental Processing Is Continuous, Not Like A Computer , 1 juli 2005
Jag ser ibland något relaterat: Designers tror ofta att det inte är så farligt om menyer eller länkar är svårtolkade, eftersom de kan få ”tool tips” – de gula rutorna med en mer utförligare förklaring, som dyker upp när man för musen över länken.
Men i tester, när försökspersonerna ska bestämma vad de ska klicka på, är det sällan som försökspersonerna systematiskt låter musen ”nosa” på en länk för att se hur den förklaras.
De tvekar snarare just mellan (t.ex.) två olika länkar – men sedan klickar de till direkt på den länk de tycker verkar mest sannolik, utan att invänta att förklaringen ska dyka upp, eller läsa den.
Kategori: Kunskap, kognition, kommunikation
Kommentarer
Kommentera