Vaksamhetens pris
22 oktober 2005 | 6 kommentarer
På frukostseminariet om ”Jävla skitsystem” härom veckan tog vi upp sex faktorer bakom användarnas frustration med nya system. De är i tur och ordning
- Exploderande antal system
- Pålagor, inte arbete
- Centralstyrning och överdriven detaljering
- Usla gränssnitt
- Allt snabbare införandetakt
- Utbildning negligeras systematiskt
Jag har skrivit utförligt om flera av dem tidigare. Vad som egentligen borde stå på tur är en sammanställning av den horribla brist på utbildning i nya system som användare oftast drabbas av. Och en genomgång av hur usla gränssnitt många system därute egentligen har.
Men det finns fler punkter än dessa sex: ett av dem som vi inte tog upp var det som bland annat Edward Tenner har kallat ”the burden of vigilance” – vaksamhetens pris. Behovet av att ständigt övervaka den teknik som ska utföra tidsbesparande arbete åt oss.
Övervaka – och pyssla om: virusskydd måste uppdateras, mjukvaran måste uppdateras, hårdvaran måste uppdateras, etc, etc. Det kräver tid och ansträngning av dem som arbetar med apparaterna. Det krymper ofta den förmodade tidsvinsten med själva systemet. Kanske inte helt, men det har ändå tillkommit ett nytt arbetsmoment för användaren som innebär ett hinder för det ”riktiga” arbete man tänker utföra.
I en organisation skickas till exempel säkerhetspatchar – ”hot fixes” – ut automatiskt till alla datorer flera gånger i veckan. När medarbetarna kommer och slår på sina datorer, laddas tre-fyra nya patchar in. De kan inte gå ifrån och låta det sköta sig själv eftersom man måste trycka OK ett antal gånger. Efter detta måste systemet startas om och man måste logga in på nytt. Detta tar cirka 20 minuter en eller flera morgnar i veckan. (Resultatet har blivit att medarbetarna inte stänger av sina datorer – varför säkerheten inte uppdateras …)
”Vaksamhetens pris” är inte alltid så högt, men poängen är att dessa ansträngningar ytterst sällan tas med när ett nytt system säljs in till medarbetarna, som det som ska göra deras vardag ”enklare, snabbare, bättre”.
Resultatet: frustrerade användare som tänker ”jävla skitsystem”!
(Fortsättning i morgon).
Kategori: Digital arbetsmiljö
Kommentarer
6 kommentarer to “Vaksamhetens pris”
Kommentera
oktober 23rd, 2005 @ 14:42
Tänkte faktiskt på detta igår när jag satt och arbetade och både Adobes automatiska uppdaterare och Windows satta igång med något och krävde min uppmärksamhet. Speciellt säkerhetsuppdateraren i Windows är en pest eftersom men visserligen kan be den komma igen senare – men det ger bara en frist på typ 15 minuter innan den poppar upp och frågar igen. Och, om man låter den installera säkerhetsuppdateringarna är det nästan alltid så att datorn måste startas om – vilket betyder att alla dokument jag har öppna etc. måste stängas, för att sedan letas upp igen efter omstarten.
oktober 23rd, 2005 @ 15:19
Till Tommy: Det finns absolut ingen anledning att starta om datorn omedelbart efter det att säkerhetspatcharna har installerats (automatiskt och i bakgrunden). Du kan gott vänta tills det passar, t.ex. när du skall gå och lägga dig eller så. Eller är du rädd att ”mydoom” eller vad det heter skall smyga sig in just under den lilla tiden mellan installation och omstart? Säg till mig i så fall är du snäll, jag är ganska nyfiken på det här med virus och så och har aldrig lyckats få se något i verkligheten 😉
oktober 23rd, 2005 @ 16:18
Till Bengt: vet inte riktigt vad du menade med ”se”, men det finns en vanlig missuppfattning om att virus vanligen ger sig till känna med något elakt meddelande på skärmen, synligt raderar dina filer eller liknande vandalisering.
Men idag ser du oftast inte ett virus, även om din dator är drabbad. Det håller sig med flit så osynligt som möjligt – men låter pirater delvis ta över dator och utnyttja den för att t ex sända spam eller utföra andra attacker. Poängen är just att attackerna blir svåra att stoppa eller spåra om de görs från ett sådant s.k. ”bot-net” av kapade datorer.
Virusskrivarna
oktober 23rd, 2005 @ 21:36
”Se” var ju skrivet i raljerande ton. Man vill ju gärna försöka visualisera dessa fruktansvärda monster. Men annars så har ingen beklagat sig och jag har aldrig sett något tecken på att mina datorer kapats av otäckingar. Det finns ju dessutom möjligheter att kontrollera hur processorn används.
Min kommentar var ju egentligen riktad till ”Tommy” som tycker det är så besvärligt att starta om datorn. (Är det samme person som menade att det tog en kvart att starta om Windows?) Hos mig går det mycket enkelt: jag behöver bara trycka på en knapp 😉
Men vad vore livet utan den där pirrande känslan i magen av att fruktansvärda faror lurar bakom hörnet…
oktober 26th, 2005 @ 17:54
Någonstans ramlade jag över en uppgift om att IT-support ägnade upp till 70% av sin arbetstid i upp till tre veckor efter en uppdatering till att rätta till alla galenskaper som uppstod efter att man uppdaterat även den enklaste applikation på en stor arbetsplats.
oktober 27th, 2005 @ 23:05
”Det finns absolut ingen anledning att starta om datorn omedelbart efter det att säkerhetspatcharna har installerats (automatiskt och i bakgrunden). Du kan gott vänta tills det passar, t.ex. när du skall gå och lägga dig eller så.”
Efter att patcharna installerats tjater min dator tjatar ouphörligt om att starta om. Det går i och för sig att klicka bort rutan – men tio femton minuter senare är den där igen.