Sven Lindqvist har fått svar från Eriksson
16 maj 2003 | Ingen har kommenterat än
… på förslaget att göra en enklare mobiltelefon för äldre, och skriver i dagens DN (ännu en artikel från DN Kultur som inte lagts ut på nätet förrän efter några dagar):
”Han kunde ha låtit marknadsföringen besvara brevet: … Det vore snudd på åldersdiskriminering att göra en särskild mobil för gamla. För övrigt skulle det förstöra den unga fräscha märkesprofilen. Sony Ericsson får inte bli ett fall för långvården.
Han kunde ha låtit produktutvecklingen svara så här: ”Försök inte. Här på Sony Ericsson är det ingenjörerna som bestämmer… det är efterfrågan som ska anpassas till tekniken, inte tvärtom…
Vad jag inte hade väntat mig var det svar jag faktiskt fick.”
(DN: Sven Lindqvist, vecka 20)
Vi har som regel att inte bry oss om utomståendes idéer, skriver bolagets juridiska avdelning. Nu förstår ni kanske varför Ericsson går så dåligt, konstaterar Lindqvist. Och varför de som bryter ryggen får ligga kvar tills något annat företag lanserar larmtelefonen.
Nog finns det telekomföretag som gärna vill stå till tjänst för åldrade och sjuka – eller i alla fall tjäna pengar på dem. Problemet är kanske att de knappast är intresserade av enkla lösningar. Cordelia Edvardson refererar i krönikan ”Miss 3G kan inte ersätta en vårdande hand” en tidigare Brännpunktsartikel i SvD (inte heller den på nätet).
”It, bredband och mobila 3G-tjänster ger stora möjligheter att förbättra framtidens sjukvård, och dessutom ge den krisdrabbade telekomindustrin en viktig marknad, skriver experter på it och medicinsk teknik, stod det. (…)
Herrarnas dröm om den framtida sjukvården gör alldeles uppenbart den personliga, hudnära kontakten mellan patienten och vårdpersonalen, som är så dyr i drift, till en överloppsgärning. Systern, vårdbiträdet och även doktorn kan ersättas av it, bredband och mobila 3G-tjänster. Viktigt för denna, ack så önskvärda, utveckling är dock ’att vi bygger upp en infrastruktur i form av nätverk’ (nej ? inte mänskliga ? elektroniska förstås) och datorer som når alla individer. Sedan kan mormor själv med hjälp av ?enkla sensorer eller apparater? avläsa och sända sitt blodtryck, blodsocker med mera till vårdcentralen. Mer avancerad information i bilder kan överföras mellan patient och vårdpersonal med hjälp av ?videolänk vid både fast och mobilt telefoni, främst 3G system?. Och, tror herrarna, ?med denna kommunikation kan patienten få information som stillar hans eller hennes oro.?
Så rart! En verklig human variant av ättestupan!
Vi kan lugnt räkna med att mormor har avlidit, i ensamhet och ångest, innan hon har lärt sig de tekniska finesserna. Eller också tynar hon bort i brist på en hand som läggs på hennes panna, ögon som möter hennes blick. Det är liksom inte detsamma med en videolänk och 3G-systemet. Men det är så det kommer att bli, försäkrar herrarna med glad tillförsikt. Det gäller att skynda sig att dö, innan den sista distriktssköterskan har ersatts av Mr Bredband och/eller Ms 3G.”
Jag erkänner att jag är kluven. Är mer teknik i vården ytterligare ett steg på den väg som är senlagd med goda föresatser, men som leder åt fanders? Ellerhandlar det om att använda tekniken för att göra det bästa av en dålig situation?
Kommentarer
Kommentera