Beundra våra härligt rykande skorstenar!
9 november 2004 | 2 kommentarer
Skulle du vilja gynna ett företag som i sin reklam framhåller sina många, höga, skorstenar, från vilka det driver ner tjock, svart, sotig rök?
Trodde väl inte det.
Men på 1930-talet var det en bild som inte symboliserade miljöförstöring och hälsorisker, utan framgång, utveckling och välstånd. Affischen här intill (klicka för att se en större version) skapades 1936 av konstnären Harald Garmland för Kooperativa Förbundet (som ju står bakom butikskedjorna Coop Forum / Konsum).
Vad som fascinerar mig är hur metaforerna ändras.
Maskin-dyrkan var en uttalad idéströmning på tjugo- och trettiotalen, men den präglade – undermedvetet – tänkandet i nästan femtio år till. In på sjuttiotalet var det fortfarande självklart att det var människan som skulle anpassa sig till maskinerna på arbetsplatsen – inte tvärtom. (Jag har skrivit om det På Kornet i artikeln Måste vi underkasta oss omänskliga datasystem? – att man till exempel satte gasmasker på människor i stället för utsug på maskinerna.)
Visst gav maskinerna framsteg – men priset var onödigt högt, mätt i skador på människa och miljö. Just eftersom skadorna inte var ofrånkomliga: hade man sett klarare, och inte varit så förbländad av den positiva tankebilden, hade man kunnat undvika många av problemen.
Fast visst fanns det kritik redan då. Kugghjulen påminner faktiskt påtagligt om kugghjulen i Chaplins klassiker Moderna Tider, som hade premiär precis samma år som affischen gjordes, 1936. I den kläms den lilla människan fast i den stora mskinens kugghjul. (Hade Garmland hunnit se filmen? Det vet jag inte; både han och Chaplin använde i vilket fall som helst ett gemensamt idématerial som låg i tiden.)
På femtiotalet blev bilen (snarare än industrins maskiner) den ledande metaforen för framåtskridande och välstånd. Bildesign blev stilbildande för allt från brödrostar till radioapparater. Men den oövertänkta massbilismen gav oss nya miljö- och samhällsbyggnadsproblem.
De främsta metaforen för framtida välstånd har nu blivit datorn. Datorerna kan i princip lösa allting: de beundras för egenskaper mätt i gigabyte och megahertz. Deras design går igen i allt från dammsugare till möbler.
Kommer mina barnbarn om femtio år att förundras på samma sätt som jag: hur kunde de tycka att det där var något att skryta med? Hur kunde de undgå att se riskerna?
PS: Du kan ladda ner ett pdf-dokument med fler 30-talsaffischer från KF och förundras över vilka slogans som då var slagkraftiga. Varför var det till exempel ett bra försäljningsargument att ”konsums korv ser dagen i dagsljus”?
Kategori: Ekonomi, media och samhälle
Kommentarer
2 kommentarer to “Beundra våra härligt rykande skorstenar!”
Kommentera
november 9th, 2004 @ 03:51
Det är intressant det du skriver…och att du tar två kugghjulsexempel som ligger i tiden. Jag satt häromdan och tänkte ungefär samma tankar som du redovisar här, fast jag satte det inte på pränt som du. Skriv gärna mer i ämnet…det är intressant!
november 13th, 2004 @ 14:13
Intressant. Det här fenomenet kan man se i Kina nuförtiden, inte bara med en positiv attityd till maskiner i största allmänhet utan också till automatisering. Det är finare om något är ”automatiskt tillverkat” än handgjort.