E-röstning är en draksådd av misstänksamhet – med farliga konsekvenser
7 november 2016 | 1 kommentar
Min vän Tommy postade häromdagen ett oroande scenario för den amerikanska valdagen:
”När det är dags för amerikanerna att gå till valurnorna slås elnätet ut i stadsdelar där Demokraterna brukar ha starkt stöd. Databaser över registrerade väljare blir oåtkomliga. Kollektivtrafikens biljettsystem går ner, liksom taxibolagens växlar och Ubers och Lyfts bokningssystem. Trafikljus upphör att fungera. På sociala media sprids rykten om skottlossning mot köer utanför vallokalerna i områden med många minoritetsväljare.
Det första slaget i cyberkriget står på tisdag.”
Vi får hoppas att han har fel – att det inte sker någon attack. (Trots att USA sagt att Ryssland låg bakom intrången i demokraternas mejlservrar.)
Det otäcka är dock att hyfsat mycket av Tommys framtidsbild kommer att hända – även om det inte ligger något angrepp bakom.
Skälet är att it-systemen är mycket mer instabila än vi erkänner. I varje elektroniskt val hittills så har – till att börja med – val-datorer fallerat, registrerat tusentals röster för många eller för få, eller helt enkelt strejkat, kraschat och frusit – utan att främmande makter har behövt anstränga sig. (Nyligen till exempel i valet i Nigeria i fjol, där det helt nya och modernaste elektroniska systemet för att identifiera väljare krånglade och tvingade myndigheterna att förlänga valet med en dag.)
Likaså sker det varje dag att signalsystem för kollektivtrafik brakar ihop, att webbtjänster blir oåtkomliga, att affärer inte får igång sina datakassor …
I Sverige är till exempel just denna dag (7 nov) läget att:
- den svenska Försvarsmaktens heltäckande försörjningssystem Prio är oförklarligt lamslaget
- SEBs mobila bankID och korttjänster fungerar inte
- Det går inte att ladda sina biljetter till kollektivtrafiken i Uppsala
- Ett stort it-haveri på Arlanda försenar alla avgångar.
- Röntgensystemen i sjukvården i Kronoberg har stora problem.
Kort innan dess var det SJs biljettsystem som låg nere, sjukvården i Hudiksvall och i Uppsala som krånglade, innan dess delar av Swedbanks infrastruktur. Det är, helt enkelt, det normala tillståndet. Och så gott som alltid är de akuta svaren på frågan om vad som är fel ”vi vet inte”.
Jag har skrivit om detta tidigare: Låt oss inte rösta elektroniskt!. Men i och med cyberkrigs-aspekten och det nya kalla, elektroniska kriget har det eskalerat till en ny, obehagligare nivå.
Eftersom vi (både i Sverige och i USA) normalt bagatelliserar eller inte låtsas om de systematiska problemen i våra digitala system, kan man förledas att tro att sådana händelser just vid ett val är något exceptionellt och beror på yttre påverkan. Och blotta misstanken kan vara tillräcklig för att öka spänningen. Och i värsta fall trigga till någon slags motåtgärder. Och då kan världen ligga riktigt illa till. USA har signalerat att man är beredd med motåtgärder: att slå mot Rysslands infrastruktur med en egen cyberattack.
Jag tror inte det går så illa. Men att skapa ett system som är så känsligt för tvivel och anklagelser om fusk eller påverkan är helt enkelt korkat.
Vilket gör skälen till att vi definitivt inte bör införa elektronisk röstning ännu starkare. Om vi håller tekniken utanför själva röstningsproceduren har vi i alla fall eliminerat en källa till misstankar om inblandning.
Läs mer: The Computer Voting Revolution Is Already Crappy, Buggy, and Obsolete (Bloomberg Business Week, 29 september 2016).
Kategori: Ekonomi, media och samhälle, Framtiden, Webb och IT
Kommentarer
En kommentar to “E-röstning är en draksådd av misstänksamhet – med farliga konsekvenser”
Kommentera
november 8th, 2016 @ 13:05
Temat i filmen WarGames (1983) är mer aktuellt än någonsin, dessvärre.