Everyone’s work is equally important
28 mars 2020 | Ingen har kommenterat än
Vi i medelklassen, som har lyxen av att enkelt kunna flytta jobbet till vår datorskärm i hemmet, tryggt självisolerade och distanserade.
Krisen har gjort det plågsamt tydligt för alla hur privilegierade vi är, jämfört med de som måste sköta sitt jobb som vanligt – och hela tiden måste utsätta sig själva (och därigenom också sina nära och kära) för en helt annan smittorisk.
Allt för att vi ska klara oss.
Chuafförer som måste leverera varor till butikerna, eller hem till utanför vår egen dörr. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Vaktmästare och städare. Förskollärare och lärare. Renhållningsarbetare. Busschaufförer och tunneltågsförare. Hemtjänstare. Räddningstjänst.
Alla de där, vars jobb vi oftast bara tar för givet. Många av dem i gigekonomin, utan trygghet som akassa eller extra sjukförsäkringar. Med en lön på en tredjedel, fjärdedel, femtedel av vad vi drar in i månaden
Inget av jobben är lika flashigt som en javaprogrammerare, en managementkonsult, en influencer eller en eventfixare. Eller en vd. Men utan servicen från alla yrkesgrupperna ovan skulle de – vi – inte klara oss.
Everyone’s work is equally important.
Vad jag grubblar över nu är: hur ska vi få den insikten att stanna kvar i medel- och överklassens skallar – när det så småningom blir fritt att festa på afterski i Åre igen? När det blir avtalsrörelse för undersköterskor? När städarnas arbetsmiljö behöver förbättras?
(T-shirtens citat är från konstnären Jenny Holzer.)
Kommentarer
Kommentera