Trasig spanska ger stöd
” ’Queremos que nos juzguen … juzgan?’ Villaraigosa’s Spanish stumbled, caught in the perilous rules of the subjunctive. Was it juzguen or juzgan? People in the room called out their suggestions. ’You know, I was born here, man,’ Villaraigosa said finally, switching back to English. ’It’s hard… It’s hard.’ ” Borgmästarkandidaten Antonio Villaraigosa får cred […]
Engelska ord i frekvensordning
Ett roligt sätt att visualisera de 86800 vanligaste orden i engelska: Wordcount. Man kan söka efter ett ord och se vilka som är dess frekvensmässiga grannar – eller bara glida upp och ner längs linjen för att hitta lustiga kombinationer…
Ändrade ortnamn på Irland
Här är en bro – från Squaw Valley till Irland. Fler ortnamn ändras – men av andra skäl, och åt ”andra hållet”: ”As of March 28, all English versions of place names were eliminated in the Gaeltacht, the pockets of Ireland where a majority of people still speak Gaelic. English no longer has official standing […]
Förståndig och förstundig
I fabeln om myran och gräshoppan var myran förståndig. Hon såg framåt, var ordentlig, samlade och sparade för vintern. Gräshoppan, däremot, ville bara spela och sjunga och leva för stunden. Han var förstundig. Nog känns det som vårt samhälle blivit allt mer förstundigt: snabbmat, snuttifiering, snabba kickar, politiska utspel för att vinna opinionspoäng, kvartalskapitalism som […]
Lingvistisk lördag: Veramente una bomba
Det finns språkliga fenomen som får en att närmast omedvetet dra på smilbanden. Det kan till exempel (som svensk) vara svårt att låta bli att fnissa när norrmanen, som förlorat Vasaloppssegern på sista spurtmetrarna, säger ”Det kjenns ju rent for xxxxx!” – med en språkmelodi som för oss låter som om han är glittrande glad. […]
Amazon letar fram ”osannolika fraser” i böcker
Amazon.com hittar på allt fler sätt att få oss att utforska bokrymden, och hitta fler böcker som vi inte visste att vi ville ha (för tidigare sätt, se Kornet-artikeln ” Bra informationsarkitektur väcker upptäckarlusten). Det här är en knappp månad gammalt eller så, men rätt kul. För ett antal böcker anger nu amazon så kallade […]
Lexikografiskt: övertaliga ord och övertalningsord
En av källorna till notisen om ordet ”squaw” hette ”Removing ’squaw’ from the lexicon”. När bör ett ord rensas bort från ett lexikon? Från New York Times kommer den här artikeln: ”The downside of the new ease with which citations can be found, Ms. McKean said, is that words sometimes enter the dictionary too quickly. […]
Hölls olympiaden i Fittdalen?
Douglas Adams plockade ”betydelselösa” ortnamn och gav dem mening, som liff-ord. Men inte alla ortnamn är harmlösa. I USA pågår nämligen sedan mer än tio år ett arbete för att ta bort ordet ”squaw” – indiankvinna – ur amerikanska ortnamn. Detta sedan ett påstående kommit i omlopp om att ordet härstammar från mohikanska och ursprungligen […]
Dags för några nya liff
”Vad är skillnaden mellan ett liff och en sniglet?” undrar Jan W. Jodå: båda är nypåhittade ord, men en sniglet kan bildas hur som helst, medan ett liff samtidigt måste vara ett ortnamn. När Douglas Adams och John Lloyd satte ihop boken ”The (deeeper) meaning of liff” utgick de från att ”…just as there are […]
Lyckliga mig! Språknämnden svarar
Varför säger vi ”Ditt kräk!” eller ”Din idiot!” och inte ”Du idiot!” (jämför med engelskans You fool!). Varför ett possesivt pronomen? Och varför säger man ”Dumma dig!” eller ”Lyckliga er!”?
« nyare — äldre »