Underbarnsblues – Eric Steckel
12 maj 2004 | 4 kommentarer
Apropå förra notisen kom det ett brev från orgelgeniet och musikveteranen Matthew Fisher:
”On Sunday, we went down to New Hope, PA. While we were there we dropped into a bar called Havana and noticed a band were getting ready to play. We saw this young kid hanging around and assumed that his dad was one of the musicians. Then we saw him string a Fender Stratocaster round his neck and start playing. It came as a shock to find that a) he plays guitar rather like Carlos Santana (only better) and b) that he sings rather like Big Momma Thornton (his voice hasn’t broken yet).
This kid’s name is Eric Steckel and he has his own website: www.ericsteckel.com. He is 13 years old and a total genius. Believe me, you will be hearing a lot about this young man in the next few years.”
Efter att ha lyssnat på spår som ”Born under a bad sign” och ”Char-broiled” hos CDBaby (!) som säljer hans CD kan jag inte annat än hålla med och häpna. Hur är det möjligt att vara 13 år och lira så grymt?
Den 15 maj spelar han på Arts Alive! i Quakertown, Pennsylvania, i fall ni skulle ha vägarna förbi. (Klockan 3!)
Kategori: Musik
Kommentarer
4 kommentarer to “Underbarnsblues – Eric Steckel”
Kommentera
maj 12th, 2004 @ 09:51
Ännu ett bevis för bluesens totala brist på egentligt innehåll eller konstnärlig relevans efter sisådär 1950.
När en konstform som anses bygga på utlevelse och ”känsla” och så effektivt kan imiteras av en elvaåring…
Ja, det säger en hel del.
maj 13th, 2004 @ 18:01
Surt sa räven säger jag.
Eric är en sann musikant som visar att ens fysiska ålder spelar absolut inget som helst roll. Lite som Joss Stone.
http://www.mtv.com/bands/az/stone_joss/artist.jhtml
maj 20th, 2004 @ 13:00
Amerikanske trummisen Tony Royster har hunnit bli 19 år. Filmen från en solotrumkonsert när han var tolv är värd att ladda ner (20 MB): En liten pojke bakom ett mycket stort trumset som får det – i mina öron – att låta fascinerande bra. Notera de stora hörselskydden!
http://mjt.nysv.org/scratch/Amazing%20Drumsolo%20by%20Tony%20Royster%20Jr.avi
/Nils
maj 20th, 2004 @ 14:14
Till JE: Om det vore så att *varenda* elva-åring kunde bemästra bluesens idiom som Eric S – då vore det måhända ett bevis på att den inte är mycket att ha som konstform. Men *ett* underbarn gör knappast att hela genren blir mindre värd. Case in point: Klassisk musik upphörde inte att vara relevant trots att Mozart komponerade symfonier som femåring. Enstaka tolvåriga stormästare i schack betyder inte att spelet upphört att vara en intellektuell prestation.
Det kan bli intressant att se om Eric utvecklas när han får erfarenhet till sitt unika tekniska kunnande. Och hur kommer *han* i så fall att kunna förändra bluesen?
En annan fundering är om vi inte kommer att få se allt fler underbarn. Med fler och fler människor på jorden, bör det också finnas allt fler ”en-på-tio-miljoner”-talanger. Och, viktigare kanske, ökat välstånd ger fler och fler av dessa möjlighet att faktiskt upptäcka och odla sin talang.