Om man…
31 maj 2008 | 6 kommentarer
… konsekvent skribblade ”Hallonbåtar” eller ”Sigismund Vasa” på sina kontokortsslippar, de där som hon bakom disken i alla fall knökar ner i ett glas eller i ett fack i kassalådan utan att titta på dem – hur länge skulle det ta innan nån upptäckte det? Skulle banken så småningom höra av sig och spärra ens konto? Sitter det någon längre ner i kedjan och kollar alla papperslappar? Och var ligger valvet där alla slipparna sparas?
Kategori: Varia
Kommentarer
6 kommentarer to “Om man…”
Kommentera
maj 31st, 2008 @ 18:29
Får mig att tänka på http://www.zug.com/pranks/credit_card/ och http://www.youtube.com/watch?v=QZ59OpoUEDA 🙂
juni 2nd, 2008 @ 21:58
I motsats till världen i övrigt måste man ju visa ”liggitimasjon” i Sverige när man använder betalkort och inte har nån ”kåd”. Har man ”kåd” och alltså är en riktig svensk spelar det ju ingen roll, det dras väl direkt från kontot och chansen att debitera Sigismund († 1632!) är väl minimal?
juni 3rd, 2008 @ 06:26
Fast håller sig beloppet under trehundra spänn (cirka) får jag nästan aldrig visa ”legg”.
De måste tycka att du ser ut som en riktig skummis, Bengt!
/jonas – signaturen ”ärliga blå ögon”
juni 5th, 2008 @ 13:27
Ja, det är precis den uppfattning man får när man kört över gränsen. När man dessutom måste betala bensinen i förskott vet man var man hör hemma.
juni 8th, 2008 @ 13:52
Häromveckan var jag i sällskap med sonen Rasmus på restaurang. I samband med betalningen förväxlades våra kreditkort. Jag upptäckte själv efter någon dag att jag hade fel kort. Men Rasmus hade dessförinnan hunnit köpa snabbmat på mitt kort och dessutom köpt öl på systemet (där han fick visa leg). De kollade alltså varken namnteckning, kön eller ålder vid köpen. Så Sigismund går säkert utmärkt…
Inga
september 2nd, 2008 @ 11:43
Jag brukar låta Tyra (6år) skriva ”tYRa” på mina slippar mitt framför ögonen på kassören. Hittills har ingen klagat 🙂