Pandoras planet
12 april 2009 | 1 kommentar
Idag är Rymddagen.
Den 12 april 1961 lämnade en jordmänniska för första gången i historien sin hemplanet. Jurij Gagarin gjorde ett varv runt jorden i sin Vostok-kapsel. Människan hade börjat ”erövringen av rymden” – som det storstilat kallades. Så vad passar bättre än att avsluta bokveckan med lite rymdäventyr?
I science fiction är ett vanligt tema det omvända: att jorden blir erövrad från rymden. Av överlägsna utomjordlingar.
Och sen kommer Christopher Anvil och vänder på temat en gång till:
”Planetary Integrator Klide Horsip cast a quick glance out the landing-boat’s window at the curve of the blue and green world below. ’Looks promising enough.’
’Well,’ said Moffis, ’as far as that goes, it is. It’s a Centra-type planet, mean diameter about 0.8, with gravity, oxygen, and temperature ideally suited to human and humanoid life. The percentage of water surface is higher than on Centra — about seventy-five per cent — but it’s well distributed, and helps moderate the climate. There are plenty of minerals, including massive quantities of deep nickel-iron that hasn’t yet been touched.’
Horsip nodded. ’And the inhabitants?’
’The usual types of plant and animal life — and, the humanoids.’
’Ah, we come to the main point. What stage were the humanoids in when you landed?’
Brak Moffis looked at Horsip and gave a wry smile.”
I Anvil’s roman Pandora’s planet erövras jorden av utomjordingar. Men huvudsakligen beroende på att människosläktet inte kan göra gemensam front mot angriparna, utan fortsätter att strida inbördes. Och när erövrarna försöker etablera sin makt drabbas de av en chockerande insikt:
”Horsip went into the room.
As he entered, he saw the whole staff sitting around in attitudes of gloom and dejection. A number of natives were in the room and one was talking earnestly to several members of the staff.
’No! No! No!’ the native was saying. ’You can’t do it that way! If you do, the cars will lurch or even fly off the track every time you get up past a certain speed. You’ve got to have a transition curve first, see, and then the arc of a circle.’
Horsip stopped, puzzled, and looked around.
Beside him, a staff-member with his head in his hands looked up and saw Horsip. Horsip glanced at him and demanded, ’What’s going on here?’
’We got the natives in to study their language, and . . . and to worm their tribal taboos out of them.’ His face twisted in pain. ’And we wanted to find out the limits of their pseudo-intelligence.’ Tears appeared in his eyes. ’Oh, why did we do it?’
’Will you stop croaking?’ snapped Horsip. ’What happened? What is all this about?’
’They’re smarter than we are!’ cried the staff-member. ’We tested them. And they’re smarter. Oh, God!’ He put his head in his hands and started to sob. Several other staff members around the room were crying.
Horsip let out a low growl, stuck his head into the corridor, and bellowed, ’Guards!'”
Jordmänniskorna bryr sig inte om att de tekniskt sett blivit ’besegrade’; i stället sprider de snabbt sig själva och sina jordiska ovanor över hela det galaktiska imperiet – miljöförstöring, politiska ideologier, reklam, obegripliga och svindlande låneupplägg … Jorden visar sig vara en Pandoras ask som släpper loss kaos i kosmos.
”Roffis said, ’When we have dealings with these Earthmen we get carried off in a basket.’
’Yes, sir.’
’How do they do it?’
’When they get through talking, everything looks different.’
’How do they accomplish that?’
’They seem to emphasize one point, and slant everything to build up that point.’ (—)
General Roffis said, ’Nevertheless, we have a serious problem. They have gulled our men into giving up valuable space-ships in return for—let’s see—fancy ground-cars, cabin cruisers, vacation trailers, sauna baths, undeveloped real estate, a ’private ocean backyard swimming pool’ (—) Here, for instance, is a report on an individual who traded a supply ship for a ’Complete Library of the Works of the Leaders of World Communism.’ On going into this further, I find that ’communism’ is a scheme for overthrowing one ruling class to install another. What did the fellow want with this collection anyway?'”
Pandora’s planet är typisk, idédriven samhällskritisk sf. Inte heller detta är stor litteratur. Men den är rik på den där ”tänk om”-kvaliten, och Anvil skapar många möjligheter att satirisera över människans über-smarta dårskap.
Mer idédriven samhällskritisk sf på Blind Höna: Att fabricera minnen och Det pratande papperet.
(Och därmed avslutas i princip bokveckan. Nästa vecka blir fortsatt bloggträning med musikvecka.)
Kategori: Böcker
Kommentarer
En kommentar to “Pandoras planet”
Kommentera
april 14th, 2009 @ 21:30
Jag fick en märklig känsla av déjà vu när jag läste inlägget första gången. Efter att ha kontrollerat fakta inser jag att den kommer av att jag läst Pandoras planet i svensk översättning av Sam J. Lundwall någon gång i mitten av 70-talet.
Jag hade glömt både författaren och bokens namn men kände mycket väl igen de avsnitt du citerar, särskilt den när det går upp för utomjordingarna att människorna är intelligentare än vad de är.