Paco de Lucia; en av de odödliga
29 februari 2016 | 1 kommentar
Almoraima från 1976 – gissningsvis en av de första LP-skivorna jag köpte för egna pengar. I alla fall från den tid när musiken öppnades upp för mig, när jag började upptäcka helt nya musikaliska världar: Gammal hederlig vinyl, med klistermärket från NKs skivhörna i Farsta Centrum fortfarande kvar på omslaget. Färger angav prisklassen.
Nu har Francisco Gustavo Sánchez Gomez, mer känd som Paco de Lucia, hängt upp gitarren för sista gången. En sådan tur att det det finns inspelningar.
Skräcken i garderoben: ordning!
21 februari 2016 | Ingen har kommenterat än
I ”London Spy” kommer Danny hem till Alex, och i ett obevakat ögonblick öppnar han garderoben för att snoka lite. Och han gör en fruktansvärd upptäckt, som får hjärtat att åka upp i halsgropen på oss tittare …
… där ligger nystrukna, rena skjortor och strumpor i prydlig ordning. Vi vill skrika ”Spring för livet!”, för vi förstår genast att det är något riktigt skumt med Alex.
I hur många filmer och serier har vi inte sett den ödesmättade signalen: den välordnade garderoben? Nog syntes den i 50 shades of grey (som jag inte sett, men jag har distinkt för mig att bilderna fanns i trailern).
När föddes den idén? Om vi tänker tillbaka till 50-talet – säg, en godtycklig (imaginär) Hitchcock-film. En nyfiken Grace Kelly tjuvtittar i James Stewarts garderob, musiken stegras och plötsligt hittar hon … vadå? En pistol, en påse mystiskt vitt pulver, tjocka sedelbuntar? Jag har svårt att se att nystrukna skjortor skulle vara skrämmande.
Jag antar att det säger något om vår tid – men vad?
Drop-in tystnad
20 februari 2016 | Ingen har kommenterat än
En allt mer sällsynt njutning. London, februari 2016.
Sandy Denny: Who knows were the times goes?
8 februari 2016 | Ingen har kommenterat än
Det är sent, men vi hinner med en måndagsmusik i alla fall.
Sandy Denny – den finaste rösten i England de senaste femtio åren. Tragiskt död bara 31 år gammal; plågad av scenskräck och dåligt självförtroende (hur är det möjligt!?!) som hon försökte dämpa med sprit och droger.
Här är den först inspelade versionen av denna sång, från 1967. Sandy sjöng sedan in den med Fairport Convention 1969 på skivan Unhalfbricking; en inspelning som är mer känd än den här. Men den här versionen, med bara röst och gitarr, är … helt enkelt överjordisk.
Om jag fick en enda chans att åka tillbaka i tiden … skulle det vara för att höra Sandy.
Clinton Heylin har en bra biografi om Sandy: No more sad refrains – The story of Britain’s finest ever female singer-songwriter. En annan är I’ve always kept a unicorn av Mick Houghton.
Välkomna ut ur tunneln!
8 februari 2016 | 3 kommentarer
Min vän Nils Öhman har kommit på begreppet 100-dagarstunneln.
Det är de 100 mörkaste dagarna på året – helt enkelt 50 dagar före och efter vintersolståndet den 21 december, årets mörkaste dag. Vi går alltså in i hundradagarstunneln i början av november. Och det känner vi ju alla igen, det är då vi hukar under mörkret och världen blir tung omkring oss.
Efter vintersolståndet blir ju visserligen varje dag lite ljusare. Men det är verkligen först nu, ungefär en vecka in i februari, som man börjar känna skillnad, som man börja känna: nu släpper det! Nu är vi igenom! Nu ser jag – bildligt eller bokstavligt – ljuset i slutet av tunneln!
Så här såg det ut när jag kom ut vid lunchtid från jobbet:
Vi klarade det! Vi överlevde! Vi är igenom!
Tekniktrender 2016: Haptic feedback as a service
26 januari 2016 | Ingen har kommenterat än
En titt på 2016 års tekniktrender:
- Haptic feedback as a service
- The microbiome takes center stage
- AI start to combine and disappear
- Blockchain feedback gets real
- Open sensors
Spännande? Vettigt? Det är Erik Stattin på mymarkup.se som skakat om en lista över 2016 års tekniktrender från Frog Designs. Resultatet är hur buzzworthy som helst.
- FDA-approved VR
- Friendship saves financial services
- The enterprise is automated
- Alternative data-driven design
- Film reviews beyond bitcoin
- Credit scoring makes health personal
- AI medical therapy
- VR in special education
- Video games breaks down borders
Och den bästa av alla:
- Human-centered design, written by your heartbeat
Trollbunden (Måndagsmusik)
25 januari 2016 | Ingen har kommenterat än
Richard Thompsons låt heter ”Persuasion”, men det här framförandet heter ”perfection”.
Jag och du
Frestades av drömmen om ett annat nu
Tiden rann
I mitt huvud slåss två viljor med varann
Vad ska ja ta mig till?
När jag ändå vill
Efter allting dumt och smått du hittat på
kan jag hoppas vi kan börja om från Gå
Man är väl inte sämre man ändå
Att man kan ändra sig
At last, in English
20 januari 2016 | 2 kommentarer
Äntligen – nu har översättningen till engelska av Jävla skitsystem börjat. John-Eje Thelin/Mastered Ideas gör jobbet.
John-Eje är dels en gammal bekant från blogghistorien, men framför allt en mycket skicklig översättare. Och eftersom många har påpekat att det är en rolig bok (vilket jag inte riktigt visste själv), passade det utmärkt att välja en översättare med stor känsla för humor.
Från boken kom ut 2010 har många frågat efter en engelsk upplaga. Varför har det tagit tid att komma till skott?
Ett skäl är väl allmän oföretagsamhet. Ett djupare är att det inte finns någon riktigt bra motsvarighet till ordet ”arbetsmiljö” på engelska. ”Work environment” finns, men är inte särskilt använt och klingar inte bra. I den anglosaxiska sfären har arbetsmiljöarbetet traditionellt en mycket snävare karaktär. Man pratar om ”occupational safety and hazards”, och det handlar mycket om hjälmar och skyddsglasögon helt enkelt.
Den senaste tiden har det dock blivit klart att orden ”digital workplace” och ”digital work experience” kan bära samma betydelse.
En annat hinder har varit att det finns ett underliggande antagande under hela mitt resonemang. Det att du som medarbetare och anställd har rätt att säga din mening – och att du ska bli lyssnad på. Det är dock inte riktigt så i stora delar av den anglosaxiska språkvärlden. ”Så du gillar inte hur vi jobbar här? Fine, clean your desk.”
En engelsk utgåva måste därför ta hänsyn till det; en konsekvens är att den måste fokusera mer på produktivitet och effektivitet, än på arbetsmiljölagar och medbestämmande.
Det kommer att ta flera månader att få detta klart, men jag ser enormt mycket fram emot jobbet!
Det sista stora klassiska inbrottet
14 januari 2016 | 1 kommentar
Ett gäng pensionärer firade sig ner genom ett hisschakt, borrade under påskhelgens igen 50 cm betong och drog iväg med ädelstenar för 180 miljoner spänn (14 miljoner pund).
Kuppen mot diamantlagret i Hatton Garden är ett brott av det där slaget man motvilligt kan beundra: inget våld, inga vapen, ingen människa skadad. Hur filmiskt som helst.
Men Brian Reader, 76, John Collins, 75, Daniel Jones, 60, Terry Perkins, 67, William Lincoln, 60 och pojkspolingen Hugh Doyle, 48, åkte fast. Som Guardian skriver kan det vara
” … the last grand act of a kind of old-school, working-class criminal. Now big-time crime is moving to the cyber world, offering large rewards with less risk of capture.”
Hatton Garden heist: how the swan song of an old-school working-class criminal came together (Guardian, 14 jan 2015)
Milda makter! Makabra mysterier (Måndagsmusik)
11 januari 2016 | Ingen har kommenterat än
Barbara Hannigan, i full frihet:
Hon har framfört Ligeti också med Göteborgs symfoniorkester, men den med LSO är bättre.
« nyare — äldre »