Det är mänskligt att fela – och ångra sig

6 maj 2002 | Ingen har kommenterat än

Apropå notisen om vikten av att kunna ångra sig: Fredrik Lindström skriver rätt klokt i slutet av ”Världens dåligaste språk”:

”Ett högteknologiskt samhälle (…) är visserligen skapat för människan och hennes bekvämlighet, men när det väl satts igång är det så komplicerat att underhålla, övervaka och reglera att människan själv lätt ställs åt sidan. (…) Vi lever i en värld där `den mänskliga faktorn` är något negativt – inte något positivt som det väl rimligen borde vara. Än en gång tycks vårt språkbruk avslöja något centralt i vår mentalitet. Än en gång röjer vi att vi i mycket står på samhällets sida, den offentliga – inte på den mänskliga. Den mänskliga faktorn inträder när människan är mänsklig, helt enkelt. Att vi uttrycker det så antyder att vi på något obegripligt vis förväntar oss att hon egentligen skulle vara omänsklig. Den mänskliga faktorn gör sådana fel som människor normalt gör, och som vi inte tilräckligt noga garderat oss mot. Det verkar som vi accepterar att ha en värld där vi måste gardera oss mot mänsklighet.”

Vilket får mig att vilja påminna om principerna Donald Norman formulerar i slutet av ”The design of everyday things”:

”Errors are an unavoidable part of everyday life. Proper design can help decrease the incidence and severity of errors by

• eliminating the cause of some,
• minimizing the possibility of others, and
• helping to make errors discoverable, once they have been made.

(…) Proper design can make a difference in our quality of life.”

(sid 216, Currency/Doubleday pocketupplagan, mina punkter)

Och när Lindström sammanfattar:

”Om vi fortsätter att försöka omskapa oss själva för att bättre fungera i vårt samhälle, genom att exempelvis teknologisera vårt språk, så har vi valt väg. Då har vi valt att omforma människan efter samhället, istället för att forma samhället efter människan.”

…kan man inte låta bli att återknyta till Norman, some i ”Things that make us smart” påminner om mottot för Världsutställningen i Chicago 1933: