Blind Höna

Sedan 2001

Skickliggöra

19 september 2003 | 11 kommentarer

Ögonen föll på en rubrik i ett reklamblad från en utbildningsfirma: ”Anmäl dig till kursen som skickliggör dig i konsten att skriva för webb!”

”Skickliggör”? Det är ett verb jag aldrig hört förut. Men visst är det ett fullt tänkbart svenskt ord? Snabb koll i SAOL: nix, det finns inte med.

Så jag sökte i Google för att få en fingervisning hur vanligt det är. Och då upptäckte jag något intressant.

Google ger 66 träffar på ”skickliggöra”. Så gott som alla kommer från hemsidor för religiösa samfund eller närstående organisationer:

”Den helige Ande utrustar de troende med nådegåvor, vars syfte är att skickliggöra till tjänst i Guds rike.”

Webbadresserna är sådana som www.kristetcentersyd.se, www.svenskakyrkan.se, www.mellringekyrkan.nu, www.maranata.a.se och www.ostersund.pingst.se. Just pingstförsamlingar verkar vara mycket representerade. Dessutom dyker ordet upp på några sidor hos kristdemokrat.se, och i en presentation av kristdemokratiska kvinnoförbundet i en offentlig utredning.

Bara 4 av de 66 sidorna är icke-religiösa, och här finns ett tydlig samband med skolvärlden: ett debattinlägg om lärarnas kunskaper, en redogörelse på Integrationsverket för ett projekt bland arbetslösa lärare med utländskt ursprung i Landskrona (pdf), och en studentpresentation från högskolan i Karlstad/Ronneby.

(Söker man på ”skickliggör” får man 25 träffar – 24 religiösa och en sekulär, en en moderat politikers programförklaring om skolan på en testsida för ett röstningssystem.)

Unika ord finns inom alla grupper – religiösa, yrkesmässiga, sporter, hobbies, ideologier – vad du vill. Men det rör sig oftast om rena fackord (som ”rubank” eller ”gesims” eller ”mässhake”). Eller om ord som är vanliga i dagligt tal, men som får en annan, särskild betydelse inom området (ornitologernas ”kryssa”, sättarens ”horunge” eller utförsåkarnas ”puder”).

Men ”skickliggöra” är ju inget religiöst ord i sig. Man skulle kunna skickliggöra murare eller rollspelare eller just webbskribenter. Det råkar bara (hittills) vara begränsat till en mycket specifik grupp.

”Skickliggör” skulle därför kunna vara en social markör i språket, som kanske till och med visar att skribenten bakom reklambladet har en bakgrund i pingstkyrkan.

Det gör mig nyfiken: kommer det att sprida sig? Och vilka andra andra, liknande ord finns det?

Man kan ju tänka på slang. Nya slangord skapas hela tiden, även för allmäna företeelser – till exempel ”guss” för tjej – och sprids från en mindre grupp till resten av samhället.

Men ”skickliggöra” hör inte riktigt till samma kategori som slang. Det har till exempel inte det vardagliga stilvärde som ett slangord har; knappast heller syftet (som slang ibland har) att göra vad man säger obegripligt för andra.

Närmare till hands ligger kanske uttryck som skapas i konsultsvängen: som ”uppsida” eller ”implementera” (s.k. ”managementska”). Men ”skickliggöra” verkar skilja sig även från många av dessa, som egentligen är översättningslån från engelska.

Finns det alltså andra ord, som

  • intuitivt uppfattas som ”korrekt” eller ”genuin” svenska (inte slang eller svengelska),
  • inte är facktermer,
  • men som är begränsade till en social, yrkesmässig eller religiös grupp?

(Monsieur Parkwall, är du där?)

Kommentarer

11 kommentarer to “Skickliggöra”

  1. Parkvall
    september 19th, 2003 @ 17:21

    Självklart är jag här. Och läste inlägget med ännu större intresse än normalt. En första gissning är ju att ordet skulle förekomma i självaste bibeln, men då hade man ju å andra sidan fått fler än 66 träffar.
    Till skillnad från dej slog jag även i SAOB, och där finns det — till skillnad från SAOL — med. Första belägg är från 1888 i ”Undersökning af Sveriges högre flickskolor. Underdånigt utlåtande”. Och redan ett sekel senare skriver SAOB att ordet ”numera [har] ngt ålderdomlig prägel”. Ska se om jag hittar nåt mer.

  2. Mikael Parkvall
    september 19th, 2003 @ 17:39

    Nu har jag tröskat igenom en del ytterligare material. Kollade tex Strindbergs samlade alster (inklusive hans brevväxling), och Strimpan verkar aldrig ha använt ordet i skrift.
    Under åren 1995-1998 har ordet (inklusive dess böjningsformer) använts en endaste gång i svensk press, nämligen i en artikel skriven med anledning av centerpartistiske fd socialministern Rune Gustavssons 80-årsdag. Dessförinnan är materialet inte lika komplett, men inga träffar blir det där heller.
    Så frågan som naturligt inställer sej blir därmed: Är Rune Gustavssons gratulant pingstvän eller åtminstone aktiv kristen? Tja, den första åtgärden blir såklart att googla vederbörandes namn, och vad hittar man då det i för kontext? Jo, som vice ordförande i Riksförbundet för kristna homosexuella!!! På sin egen hemsida säjer han sig tillhöra Missionskyrkan!
    Vår nuvarande kunskap antyder med andra ord att ordet inte är begränsat till bara pingstvänner, utan att även missionsförbundare kan ta det i sin mun.
    Det här var tammefan nåt av det märkligaste jag har varit med om på länge. Förslag på hur vad man kan tänka sej för vidare efterforskningar mottages tacksamt.

  3. Mikael Parkvall
    september 19th, 2003 @ 17:43

    Fan, jag som lejautade så stiligt. Får man inte använda HTML-taggar här? Ni får tänka er nåra ord som kursiverade och nåra som fetstilta. Dom bra orden.

  4. Jonas
    september 19th, 2003 @ 18:00

    Träffarna på Google pekar ju inte bara på pingströrelsen, utan på en del andra samfund (t.om. svenska kyrkan) också.
    Av de sekulära sidorna är två från 1999 – ingen tidigare. Jag har inte kollat om det går att få fram datum från alla de kristna sidorna, men kanske har ordet börjat användas i slutet av 90-talet i vissa kristna grupper?
    (HTML: publiceringsverktyget Movable Type ger en ett val – antingen, tillåt HTML-taggar, eller låt URL:er skrivna som http://kornet.nu/blindhona/ automatiskt bli länkar. Inte båda. Jag har valt det senare – fast jag har faktiskt inte kollat om det funkar…)

  5. Mikael Parkvall
    september 20th, 2003 @ 14:40

    Jag kan bara inte släppa det här. Första belägget i SAOB var som sagt från 1888 (och då var det koppling till utbildningssektorn). Men sen har vi oxå nåra tidiga religiösa belägg:
    1896: http://www.lysator.liu.se/runeberg/biblobok/
    1906: http://www.algonet.se/~allan-sv/SIDA81.HTM
    1933: http://bibeltemplet.net/bartle1.html
    Sålunda kan vi åtminstone skrota teorin om ett 1990-tals-urspung i religiösa kretsar.

  6. Jonas
    september 20th, 2003 @ 16:02

    Artikeln från 1933 är ju en översättning. Undrar vilket ord som används i det engelska originalet?
    Jag tror inte Lewi Petrus-belägget är från 1906. Det förefaller vara ett citat ur en bok som han utgav 1953 (”Medan du stjärnorna räknar”) om den upplevelse han hade 1906.
    Intressant dock att det var ett möte med en engelsktalande predikant. Månne ursprunget till denna ”sekteristiska” användning är ett engelskt ord som blivit överatt med ”skickliggjord” i Sverige?
    Lite längre ner på samma sida t.ex. finns ordet ”helöverlåtelse”. Googla det och alla 17 träffarna är religiösa (vilket spontant känns mindre överraskande). Men jag kan tänka mig att det kan vara en översättning av till exempel ”total committment” eller ngt liknande.
    Jag hittar inte ordet via länken till projekt Runeberg?

  7. Mikael Parkvall
    september 20th, 2003 @ 16:44

    Jag var visst lite slarvig där — både med dateringen och med Runeberg-länken. http://www.lysator.liu.se/runeberg/biblobok/0521.html ska det vara.

  8. Jonas
    september 20th, 2003 @ 17:16

    Den bibliska ordboken citerar M’Cheyne – info om honom finns här:
    http://web.ukonline.co.uk/d.haslam/m-cheyne.htm
    En del av hans verk tycks finnas digitaliserade; det finns ett index på webbplatsen. Kanske skulle man kunna söka sig fram till motsvarande ord i det engelska originalet den vägen.

  9. Mikael Parkvall
    september 20th, 2003 @ 17:28

    Det här är verkligen toknördigt, men ganska spännande ändå. Nu har jag hittat mostvarigheten hos M’Cheyne. Den relevanta passagen lyder:
    Ah, how often is it taken down before the soul is made meet for the inheritance of he saints in light
    Och blir på svenska alltså:
    Huru ofta tages den icke ned, innan själen blifvit skickliggjord för de heligas arfvedel i ljuset!
    Vet inte om man blir så mycket klokare av detta, dock.

  10. Jonas
    september 20th, 2003 @ 17:39

    För att återgå till den mer allmänna frågan: finns det andra, kända, ord av den här karaktären?

  11. Mikael Pakvall
    juli 20th, 2004 @ 00:30

    Kanske har jag hittat en till?
    Ibland är det fortfarande svårt att glömma upptäckten av ”skickliggöra”, i synnerhet om man smurfar på Hönan.
    Av nån anledning slog det mej idag att jag när jag var liten (eller åtminstone bra mycket mindre än jag är idag) gick i en _pysselgrupp_. Detta var i Det Goa Gôtteborj under 1970-talets allra första år. Det är inte ofta man hör ordet ”pysselgrupp” idag. Finns det?
    En googling ger 39 träffar – undantaget sidor som inte går att komma åt (och inte heller finns cachade hos Google). Det var ju inte mycket. Men:
    Av dessa är 11 förekomster från uttryckligen kristna sajter. Det blir typ 28%. Kanske är 28% av alla svenska sajter kristna, vadvetjag. Men det låter mycket i mina öron.
    Fyra är från panschis-forum, vilket känns hyfsat kompatibelt med den religiösa profilen. Ytterligare en sida är avsedd för hjärtålungsjuka, och dom är väl också i allmänhet till åren komna (och därmed bombisbergis tokkristna). En vardera är ”moderat” och ”helnykter”, vilket åtminstone i min fördomsfulla värld ökar chansen för gudstro eller åtminstone – i likhet med pensionärsskap – kulturkonservatism.
    Sen finns det såklart ett gäng sajter som inte kan klassificeras alls, men den enda andra klara kategori som kan urskiljas är…. Unga Örnar! Jorå, ungsossarna har också pysselgrupper. Kan det vara Broderskaparna som ligger bakom?
    Och visst – min Goa Pysselgrupp i det Goa Gôtteborg på Det Goa Sveriges Goa Framsida var såklart fetkristen. När jag städade (sic) en smula för ett par år sen hittade jag en pysselbok från sagda pysselgrupp. Oftast ombads man antingen klistra in bilder av apostlar man hade tillhandahållits, eller rita sin egen uppfattning av hur det ena eller andra undret hade gått till. Men på sidan ”Här kan du själv rita vad just du tycker att vi har Jesus att tacka för” hade jag med en självklarhet som jag misstänker att endast en fyraåring kan prestera gjort noggrannast möjliga avbildningar av de brandbilar (givetvis stavade ”brammbilar”) som setts i trakten… Eftersom man har hört att Jesus tydligen ska vara en grym kille så måste ju rimligen det koolaste man kan föreställa sej vara hans verk – med andra ord brandbilar.

Kommentera





Om Blind Höna

Bloggen Blind Höna startade 2001 på adressen kornet.nu/blindhona/. Nu har den flyttat hemifrån till en egen adress. Men det är samma blogg.

Min bok "Jävla skitsystem!" har en egen blogg på javlaskitsystem.se.

RSS-flöde

Sök

Admin