Mobilerna erövrar Vatikanen
4 april 2005 | Ingen har kommenterat än
En påve är död, och Ordet (som haft förstahandskontakt med honom) reagerar over den sorgehysteri och mytbildning som fyller medierna. (Aftonbladets förstasida har som alltid hittat den relevanta vinkeln: Svenska kändisar sörjer.)
När en ny påve ska väljas låser kardinalerna in sig och ska sedan kommunicera med omvärlden via röksignaler (Mark redogör för rutinerna). Men idag finns helt andra möjligheter att kommunicera än 1978 (då Karol Wojtyla blev Johannes Paulos II) – och därför kanske möjligheter att beslutet läcker ut på andra sätt än genom rök. En annan som mött påven något senare än Ordet skriver i sin senaste bok:
”I once attended a meeting at the Vatican where I was part of a scientific delegation presenting our findings to the Pope. Cell phones were everywhere: each cardinal wore a gold chain upon which was hung a gold cross, each bishop had a gold chain upon which was hung a silver cross, but the head usher, who seemed to be the real person in charge, wore a gold chain upon which was hung a cell phone. The Pope may have been the center of attention, but I heard cell phones ringing continually throughout the ceremony. ’Scusi,’ they would whisper inte their phones, ’I can’t talk right now, I’m listening to the Pope’.”
Ur Donald Normans Emotional Design – why we love (or hate) everyday things
(Jag har recenserat Emotional Design på Webbpennan.com: Ska saker vara snygga eller användbara – eller både och?)
Mobiltelefoner som vi älskar att hata. Ofta får de klä skott för dagens informationsstress – men trots allt vill vi ju ha dem, skaffar dem frivilligt, pysslar om dem med ringsignaler och annat, och använder dem med glädje. (Se Blind Höna-notisen Men är mobilen boven?.)
Kategori: Ekonomi, media och samhälle
Kommentarer
Kommentera