Mer musik
29 juni 2005 | 8 kommentarer
Okej, eftersom det handlade om musik nyss, låt oss beta av ett antal saker:
Ishkur’s Guide to Electronic Music (bild ovan) är en helt osannolikt snygg, välgjord och utförlig guide till nästan 200 olika genrer inom elektronisk musik, komplett med beskrivningar och över 1000 musikexempel (totalt mer än 5 timmar!) Dessutom ett exempel på hur bra saker man kan göra i Flash.
mp3blogs.org ska vara en, just det, mp3blog-aggregator. Den tycks omöjlig att komma in på just nu; fömodligen hopplöst överbelastad.
Ta mig sjutton om inte Giantess spelar äkta symfonirock. Det trodde jag var förbjudet. Inte konstigt, kanske, att de måste spela i mörkret (obs, 30 MB video).
”Room to move” med John Mayall från 1969 är en av de bästa låtarna som någonsin gjorts – trots att den är källan till den där irriterande ”chicketi-cow”-jingeln för SR/P3. (Har de kvar den än? Det var länge sedan jag lyssnade på den kanalen.) Nästan lika bra är Ramsey Lewis ”The ’In’ Crowd” från 1965.
Gary Brooker har gjort ett kort uttalande för pressen om stämningen kring upphovsrätten för ”A whiter shade of pale”. Och i Mail on Sunday uppskattar en anonym expert att royalties-beloppet för låten bör ligga över tio miljoner kronor.
Kategori: Musik
Kommentarer
8 kommentarer to “Mer musik”
Kommentera
juni 29th, 2005 @ 09:04
Japp, chicketi-cow-wow är kvar. Den har väl hängt med längre än Robban Brobergs vissling vid det här laget?
juni 29th, 2005 @ 13:18
Ishkur kan sin sak och är också helt imponerande objektiv 🙂
Jag lyckades inte hitta rätt genre att placera det i, men puff spelar på Tantogården ikväll!
/tage
juni 30th, 2005 @ 02:40
Förbjudet? Herregud, Uppsalaiten Roine Stolts olika projekt och bekanta (The Flower Kings, The Tangent, Transatlantic, Flying Food Circus, Kaipa, osv) släpper ju fyra-fem plattor om året, alla helyllesymfonirock.
Precis som med Giantess (och mycket annan modern ProgRock), så faller det dock rätt hårt på sångbiten. Bra låt, annars.
Men gå till Progarchives.com för tusan. Det släpps nog mer symf per år nu än på sjuttiotalet. Och fortfarande är 90% skit.
Jag får ta och bränna en bland-cd till dig, tror jag minsann…
juni 30th, 2005 @ 02:55
Hehe… det finns alltså en underjordisk motståndsrörelse. Jag som trodde der pop-Führers-recensenterna i dagstidningarna hade lyckats släpa allt sånt till skivbålen som entartete kunst och hotat alla som vågat viska om saken med rock-gulag. För i åratal har de ju deklarerat att symfonirock inte bara är dödare än en kråka skjuten igår, utan rent farlig, ondskefull och helt enkelt intolerabel… 😉
juni 30th, 2005 @ 06:30
Visst har de hävdat det, och sällan har väl någon genre fått klä skott för så mycket som symfonirocken. Det intressant är att det nu kommer en massa band till symfonirocksliknande territorium utan att egentligen ha kommit via Yes, Gensis och King Crimson (även om Rush brukar ha ett finger med i spelet).
Kanske just för att dessa band och deras efterföljare marginaliserats så hårt, så är det en generation som nu via punk, emo och hårdrock slagit in på progrockens område (även om The Cardiacs redan har spelat punksymfonirock i femton år). Band som The Mars Volta, Coheed and Cambria, Pure Resaon Revolution, The Termites och andra verkar inte veta att de inte *får* göra sånt som de gör, och det är kul att se (även om inte allt blir toppenbäst).
Svenska hårdrockarna Pain of Salvations nya skiva låter faktiskt mer folk/symf än hårdrock (fast många av symfonirockens excesser har för all del levt kvar inom den mer tekniska hårdrocken, så det är inte alltför konstigt).
Ska du med och se Jon Anderson i september?
juni 30th, 2005 @ 08:15
För övrigt är ”The ’In’ Crowd” en unik liveplatta i det att publiken klappar med I TAKT(!) genom hela skivan. Fantastisk stämning.
juni 30th, 2005 @ 17:12
”Och fortfarande är 90% skit.”
90% är alltid skit.
december 3rd, 2005 @ 15:37
Häpp, ni som tyckte om skiten kan ladda ner två nya låtar från hemsidan…!
http://www.giantess.se