Jänkarna återupptäcker staten, eller: Tekniken som metafor för det gemensamma, eller: En ny framing
22 oktober 2016 | Ingen har kommenterat än
Tech-gurun Tim O’Reilly joggar i Central Park en tidig morgon, och möter en skara parkarbetare som städar upp och plockar skräp. Det blir en sorts uppenbarelse för honom: den offentliga sektorn, staten, gör en massa nytta för medborgarna genom att hålla parken ren och fräsch. Wow!
Det kommer nu fler och fler tecken på att USA, världens kompassnål, gradvis börjar återupptäcka fördelarna av gemensamma lösningar – efter att 40 år med neoliberalistisk aktieägardiktatur och skattesänkningar inte gett det paradis som utmålades. Bernie Sanders – en socialdemokrats! framgångar – i en presidentvalskampanj, till exempel. Men, det verkar ju inte som man når ända fram: motståndet är fortfarande stort.
Tim O’Reilly joggar hem och skriver ett inlägg på medium: Central Park and the App Store (28 sep 2016).
”As I ran through the park, I couldn’t help but think of the park as a metaphor for all that government does for its citizens. Our roads, our water and sewers, our universal access to electricity, heat, and telecommunications. Our schools. Our protection from fire and flood, from crime and from foreign enemies. Our rule of law.”
Wow. Liksom. Men sedan tar han metaforen ett steg till. I parken har det slagit honom: ”government is the platform on which our economy is built” – precis som Apple och dess App Store är plattformen som gör det möjligt att bygga appar, tjäna pengar på det och samtidigt sprida nytta och glädje till folket.
Och, inser han plötsligt: Apple tar 30 procent av intäkterna från appförsäljning för att tillhandahålla, driva, utveckla och underhålla plattformen – och det tycker vi är rimligt. USA tar bara ut ungefär 25 % av BNP i skatter av sina kunder (dvs medborgare). ”And Apple provides far fewer services!”
I ett internationellt perspektiv är 25 % dessutom lågt, och O’Reilly noterar att de länder som har högre skattetryck generellt sett har starkare ekomomier – ”because these low tax countries can’t afford all the ’platform services’ that enable a robust economy”.
Det är lätt att ironisera över amerikaner – särskilt i den ständigt självförhärligande teknikbranschen – som plötsligt upptäcker samhället. Det är dock lite orättvist mot Tim O’Reilly, som länge varit en tänkande person, ibland kallad ”Silicon Valleys intellektuelle”. Och mitt syfte här är faktiskt inte enkla ironiska poänger.
O’Reilly har också pratat om ”government as platform” tidigare. Det är titeln på hans kapitel i antologin Open Government, som kom ut 2010. Men hans tidigare användning av begreppet har varit mycket smalare – mer bokstavligt/operativt och mer specifikt teknikinriktat.
Därför finns det något väsentligt mer intressant i det bredare, allmännare sätt han nu använder metaforen. Och som skulle kunna bli en sorts genombrott för ett nytt tänkande.
I ett dussin år nu har man talat om framing som hemligheten med politiska framgångar. En frame är en uppsättning koncept och perspektiv som formar hur individer, grupper och samhällen uppfattar och kommunicerar om verkligheten.
Den som populariserat begreppet i politiska sammanhang är främst lingvisten George Lakoff; och tankarna fick genomslag efter att demokraterna förlorade presidentvalet 2004 (Kerry mot Bush).
De senaste 40 åren har konservativa och neoliberaler framgångsrikt byggt en ram som håller ihop deras budskap: att staten är slösaktig, att skatt är stöld, att investeringar är skuldsättning, arvsskatt är en ”döds-skatt”, och så vidare.
Ett motsatt exempel är förstås Sverige, där socialdemokraterna från och med Per Albin Hansson framgångsrikt formade en politisk frame med begreppet folkhemmet om samhället: rättvist och generöst.
För den som vill angripa en dominerande ”frame” är problemet att den inte kan bemötas med rationella argument. ”The reason is that negating a frame activates that frame”, som Lakoff påpekar i intervjun In Politics, Progressives Need to Frame Their Values (29 nov 2014). Tolkningsföreträdet kvarstår. Man måste uppfinna en helt annan ram, en annan uppsättning grundläggande metaforer, för att kunna få igenom sin politik.
Och jag tror att det är just vad O’Reilly nu gjort, när han liknar staten och det gemensamma samhället med ”teknisk plattform” – en bild från vår samtids mest upphaussade domän just nu.
”For the last few decades one of the major US political parties has sold US taxpayers the idea that government can do no good, and that the services we take for granted ought not to be paid for by citizens”, skriver O’Reilly. Men ser man på samhället som en teknisk plattform, är det uppenbart att ”we get a pretty good deal”, framhåller han.
”We recognize that unless Apple gets paid, it can’t provide the services we want. We accept that platforms like Uber and Lyft take a cut from their drivers, and Amazon a cut from its resellers. Why is government any different? It’s time to recognize that it’s not government vs. the market — government and our market system are the ultimate public-private partnership.
Kategori: Ekonomi, media och samhälle, Folkhemmet, Kunskap, kognition, kommunikation, Språk
Kommentarer
Kommentera