M ser havet
6 november 2018 | Ingen har kommenterat än
Jag trodde han ville i och bada igen. ”App!” Det uppfodrande kommandot, och han pekade i riktning mot stranden.
Jag bar honom i famnen när vi klättrade upp ur gropen, för att undvika gräset med sina breda, vassa kanter. Men när vi kom upp till sanddynens krön satt han bara stilla i min famn. Och tittade på havet. Hela den långa, tomma stranden. Den obrutna horisonten, så vid att man måste vrida huvudet för att se från landkant till landkant. Och den oändliga himlen.
Vågor bröts med ett brusande mot stranden. Långt ute på havet stänkte det från vita gäss.
Jag höll honom, och han tittade. Och tittade.
Bild: Francisco Schmidt/Flickr under cc-licens
Kategori: Varia
Kommentarer
Kommentera