Te recuerdo, Mimi (nov 1995-13 dec 2015)
13 december 2015 | 7 kommentarer
Jag känner sällan något behov av ett liv efter detta. Med undantag för katter, där jag utgår ifrån att det finns en ständig sommaräng med varm eftermiddagssol, gott om lustiga möss att leka med, kattmynta i rabatterna och alltid en hand beredda att klia huvudet och ett par ben att stryka sig mot. Något annat vore outhärdligt.
Adjö, Mimi. Tjugo år är ett fantastiskt långt liv för en katt, och du gjorde det bästa av det. Här på Nils fantastiska bild, i kanten av åkern du gjorde legor i.
Eller som drottningen av Myrvälder – ännu i augusti i år, sådär 105 människoår gammal:
Eller med den sanna innebörden av catwalk, i maj i år:
Eller i presentsnören i Saras säng:
Eller bara så här, när du låg och njöt i eftermiddagssolens värme i somras.
Aprikosen på kartan
12 december 2015 | 2 kommentarer
När jag nyss lärde mig att aprikos på spanska är albaricoque, blev jag nyfiken. Ord som börjar på al- har ofta arabiskt ursprung – det är den bestämda artikeln som går igen. Så jag började leta. Och visst! Aprikos har en fascinerande historia – det är ett riktigt vandringsord, un mot voyageur på franska.
Romarna kallade den praecocia eller malum praecoquum vilket betyder “tidigt mogen frukt” – ordet går igen i engelskans precocious, brådmogen. Grekerna tog över det som praikókon, och längre österut, i Bysans, blev det beríkokkon. På arabiska blev det al-burquq eller al-barquq. Morerna tog ordet – och kanske frukten – till Spanien. Albaricoque tappade l-et på vägen mot franska – abricot – och engelska bytte b-et mot ett p, apricot. Tyska och svenska bytte slutkonsonanten till ett s av oklara skäl – aprikos.
Oops. ”Mer OPS” från 2013.
10 december 2015 | Ingen har kommenterat än
En fördel med att vara en ekorre är att vanliga dagstidningar kan bli fynd några år senare.
I en debattartikel i Dagens Industri 12 mars 2013 framhåller Maria Rankka att det behövs fler OPS-projekt som Nya Karolinska (NKS) i Stockholm.
I artikeln prisas att bygget av NKS går på tid och håller budget. Mer sånt!
Det var förstås innan Svenska Dagbladet kunde gräva fram att bygget blir tio miljarder dyrare än planerat och flera år försenat.
OPS innebär att privata aktörer lånar upp pengarna trots att staten kan låna till bättre ränta – vilket ger en enorm extrakostnad för skattebetalarna. I avtalen ingår även långtidskontrakt som löper flera decennier för drift och skötsel av fastigheterna.
NKS, liksom ett flertal liknande projekt i Storbritannien, upphandlades också utan konkurrens: det fanns bara ett anbud.
Föga överraskande har det i Storbritannien visat sig att OPS-sjukhusen havererat: Londons motsvarighet till NKS, St Barts and Royal London, skakas av mångmiljardförluster och vården har dömts ut som en av de sämsta i hela Storbritannien. Sjukhuset har inte råd att anställa personal när allt mer pengar går till att betala av på byggnaden. Det finns avtal där det kostar över 4000 pund (cirka 52 000 kronor) att byta en lampa. Problemen är inte isolerade till ett enstaka sjukhus – betalningsmodellerna kallas ”katastrof” och ”skamfläck” och har utarmat den offentliga sektorn. Ytterst få OPS-projekt har startats eter 2010 (samma år som NKS startade.)
Tyska, icke-OPS finansierade toppsjukhus byggs till en tiondel av kostnaderna. Hur kan det vara så? ”Vi började med att fråga oss vad vi skulle använda sjukhuset till”, säger den tyske sjukhuschefen. ”Detta var det stora arbetet.”
Tvärtom mot i Stockholm, där vårdinnehållet presenterades först när byggnaden var nästan klar.
”Politikerna ha åkt slalom mellan illröda varningsflaggor och avfärdat all kritik på ett sätt som hade gjort Bagdad Bob generad”, som Anders Cervenka skriver. Och liksom med Nuon-affären kan vi knappast räkna med att någon ställs till ansvar.
När krisen inte tar slut växer högerextremismen
10 december 2015 | 1 kommentar
Apropå 30-talet i repris:
Den tydligaste orsaken bakom politisk extremism är en ihållande ekonomisk kris, visar tre forskare vid Oxford och University of California i en ny vetenskaplig studie. För varje år som ekonomin inte återhämtar sig ökar risken för att extremismen blommar ut, konstaterar de i Right-wing political extremism in the Great Depression.
Paul Krugman konstaterar att euroländerna nu har haft fler år utan ekonomisk återhämtning än under trettiotalet (That 30s Show, 7 dec)
Vartendaste land blir ett ingen mans land
9 december 2015 | 1 kommentar
Taggtråd och betong sätts upp mellan länderna och runt Europa gränser. Spänningen stiger mellan Ryssland och Turkiet. Dessvärre behöver vi påminnas om den här låten. Vladimir Vysotskijs Ingen mans land(Нейтральная полоса) i Ola och Carsten Palmaers fullständigt geniala tolkning:
Den här låten finns att köpa på cd/boken Vargjakten från Karneval. De har också en utgåva till med Vysotskijs sånger tolkade på svenska: Hoppets lilla orkester.
Hovsamhetsfrämjandet
7 december 2015 | 4 kommentarer
Det slumpade sig så, att jag samma dag helt otvunget kunde använda både ”vederstyggligheter” och ”hovsam” i samtal.
Funderar på att starta sällskapet Hovsamhetens Vänner. Eller Hovsamhetsfrämjandet.
Dagens ord: tsundoku
5 december 2015 | 2 kommentarer
Tsundoku: det japanska ordet för travarna med böcker som växer på golvet, på nattduksbordet när man köper fler böcker än man har bokhyllor för, snabbare än man hinner läsa dem. Så här ser min ut:
Det finns många tokiga påståenden om att ett språk har ett ord för något märkligt; En bok (”Tingo”, ingen länk) kom för ett par år sedan men innehöll en hel massa egendomliga fel. Det finns också idéer om att något språk är bättre (än något annat) för att det har ”ett ord för x”. Det är också nonsens. Men visst kan det vara trevligt att hitta uttrycksfulla konstruktioner som andra språkområden kunnat sätta ihop!
Källa: ”Tsundoku,” the Japanese Word for the New Books That Pile Up on Our Shelves, Should Enter the English Language, Open Culture 24 juli 2014
1:a advent: ”Min son, massmördaren”
29 november 2015 | Ingen har kommenterat än
Terri Roberts son klev in på en amish-skola i Pennsylvania och sköt ihjäl fem flickor – de yngsta sju år gamla, de äldsta tolv. Fem till skadades svårt, innan han sköt sig själv.
För familjen var det en chock. Charlie hade inte visat några typiska tecken på att var djupt störd.
”Charlie’s funeral was difficult for his parents and his wife, Marie, to organise: what undertaker, after all, would want to handle the burial of a man so loathed? Eventually, though, it was arranged. The family braced themselves for a media barrage.
Then something truly extraordinary happened – something that injects a glimmer of hope and faith and goodness into a story that is otherwise laced with horror and heartache.
As they walked through the churchyard, Terri remembers, she could see the telescopic lenses trained on them. ’We felt vulnerable – we knew everyone was looking at us. Then, from behind a shed, a group of Amish people appeared, men in tall hats and women in white bonnets. They fanned out into a line between the graveside and the road. They were protecting us from the media.’ ”
Flera av de som skyddade familjen var föräldrar till de barn som mördats.
”When the service ended, these people came forward, these lovely people whose eyes, like mine, were red with tears. The first ones to approach us were Chris and Rachel Miller, whose daughters Lena and Mary Liz had both died in their arms. And they said to me: ‘We are so sorry for your loss.’
There are no words to describe what it feels like when people who have suffered so much at the hands of your son reach out and say something like that, says Terri. It was an amazing thing to know that through their suffering they wanted to comfort us.’ ”
My son, the mass murderer: ‘What did I miss?’ Guardian, 28 nov 2015
Den mest använda emojin är årets ”ord” 2015
28 november 2015 | Ingen har kommenterat än
Oxford Dictionaries har meddelat att Årets Ord 2015 är emojin ”Skrattar så jag gråter” (på engelska kallad ”Face with Tears of Joy”).
Oxford University Press har låtit företaget SwiftKey undersöka vilka emojis som används mest, och ”skrattar så jag gråter” visade sig vara en klar vinnare, globalt sett. Den utgjorde 20 procent av alla emojis som skrevs i Storbritannien och 17 % av alla som användes i USA. Den näst mest använda emojin – ansiktet som kastar en slängkyss – hade i USA bara 9 procent av användningen.
Andra kandidater till årets ord var refugee, sharing economy, adblocker och brexit.
Kålrotsräknarnas triumf
27 november 2015 | Ingen har kommenterat än
Bengt O på Flarnfri schalottenlök har ett dystert inlägg om ekonomer (eller kanske låtsasekonomer) som fungerar ”som nyttiga idioter för en invandringsfientlig allmänhet och dess politiska representanter”.
« nyare — äldre »” Jag har redan tidigare skrivit om att merkostnaden för flyktinginströmningen är en nullitet som på intet sätt kan skada varken Sveriges ekonomi eller statens finanser. Ekonomistyrningsverket beräknar att den offentliga sektorns underskott kommer att öka från 1 % av BNP till 1.3 % 2017. EU:s budgetregler tillåter 3 %. Man har dessutom beslutat att tillåta överskridande av målet för extra kostnader betingade av flyktingkrisen. Eftersom Sverige skulle kunna låna upp vad som behövs till en obetydlig kostnad (eller egentligen gratis om man vågade sig på att låna i Riksbanken – enda hindret för detta är grovpopulistisk propaganda mot att ’trycka pengar’.)
Sveriges statskuld är f.ö. den lägsta inom EU-15 (dvs. exkl.östeuropa) med undantag för Luxemburg. Den uppgår till ca 45 %. Tillåtet enligt EU:s regler är 60 %. (Här är en intressant jämförelsetabell för det makroekonomiska läget mellan EU:s medlemsländer. Klicka på bilden för läsbar version.)
Från alla vettiga ekonomiska utgångspunkter kan alltså Sverige lugnt acceptera de ekonomiska konsekvenserna av flyktinginströmningen. En progressiv politik skulle t.o.m. kunna öka utgifterna för att snabbt producera bostäder och kraftiga åtgärder för utbildning och integration av flyktingarna.
Men så blir det naturligtvis inte.”
Kålrotsräknarnas triumf, 26 nov 2015