Vetenskapsbloggar
25 januari 2007 | 1 kommentar
Idag pratar jag om vetenskapsbloggar på Svenska Institutet – med anledning av webbplatsen linnaeus300.com, som öppnar inom kort. Utgångspunkten är förstås 300-årsminnet av Carl von Linnés födelse (som också avkastat webbplatsen linne2007.se).
Linnaeus300 vill vara ”en interaktiv populärvetenskaplig webbplats”, för att visa vetenskap som något intressant för ungdomar och lekmän – en förhandsartikeln om Linnaeus 300 kan läsas nu).
Med i samtalet är Maria Strömme (professor i nanoteknologi) och Johan Eriksson (professor i medicin på Karolinska Institutet), och Joanna Rose från Forskning och Framsteg
Kategori: Bloggfenomenet
Debatt om upphovsrätt i Malmö
22 januari 2007 | 1 kommentar
På snabbt besök i Malmö för en debatt om upphovrätt i Journalistförbundets södra distrikt. Henning Mankell blev sjuk och kom inte. Men Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén var där.
Upplever samma sak som vid några tidigare debatter: Tyvärr finns det en grupp journalister för vilka (tyvärr) webben fortfarande i första hand är ett hot och ett problem. Papper är däremot i sig fint, och det som kommer i första hand.
När dessa talar om webben i upphovsrätts-sammanhang är det t.ex. med utgångspunkten att material ”recyclas” där – inom citattionstecken som tydligt markerar en klar distans.
Men i verkligheten håller journalister på många tidningar nu på att vänja sig vid att de skriver för webben först – därefter en version som (kanske) kommer in i tidningen i morgon. På många håll kommer webben snart att inte bara vara den första kanalen, utan också den enda.
Agneta Lindblom Hulthén är (också tyvärr) en tydlig representant för denna reflexmässigt negativa hållning till webben. Säger jag att bloggar gett alla en möjlighet att yttra sig, är hennes svar ett ironiskt jo, till och med treåringar kan det och det blir ju inte så bra. ”Digital smet” var ett annat karakteristiskt tillmäle för denna grupp, som slank fram under vår debatt.
Ändå var det en bra debatt, tycker jag. Flera andra kloka deltagare talade. Piratbyrån gjorde dock ett blekt intryck.
Det stormade inte så mycket som man kanske befarat, vare sig inne i Malmö högskola, där debatten hölls, eller utanför, trots varningar för hårda vindar. Men huset hette – Orkanen.
Kategori: Ekonomi, media och samhälle
Juridiken, överhetens språk
14 januari 2007 | 4 kommentarer
Maciej Zaremba tror att det är Göran Lambertz klara språk som retar hans kollegor mest:
”Så brukar inte en svensk ämbetsman uttrycka sig. En sådan talar nästan aldrig med medborgarna, han talar till dem. Men denne JK, liksom hans utredare Hans-Gunnar Axberger, tycks ha övergett överhetsspråket. De är dialogiska, de argumenterar, de nöjer sig inte med att rabbla paragrafer utan dryftar deras syfte och värdegrund. De blottar sina resonemang, vilket inbjuder till felfinneri och mothugg. I stället för ’Jag är professor, och hör sen!'”
Maciej Zaremba: Jurister på gränsen till nervsammanbrott (DN 13 jan 2007)
Zaremba skriver inte ut det, men en av Lambertz mest högljudda kritiker är Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt vid Stockholms universitet.
Just Leijonhufvud publicerade i december, samma dag som hon i ett debattinlägg angrep Lambertz, också en krönika i SvD som mycket tydligt gav uttryck för en traditionellt elitistisk, konservativ och juridisk språksyn. (
Lindströms tes håller inte inom juridiken, SvD 20 dec)
Folk pratar slappt nu för tiden, bara det juridiska språket är korrekt och exakt, framhåller hon, och avslutar stilenligt sin artikel med att juridiken måste använda ”klara verba” (min kursivering).
Lustigt nog är även hennes huvudexempel om begreppet ”skylla på” mycket märkligt och långt från så entydigt som hon gör gällande att det juridiska språket är.
Kategori: Språk
Affärer på Flickr: Far får för får
14 januari 2007 | 1 kommentar
”Hej! Vi är ett amerikanskt spelföretag som har hittat dina bilder av de gamla gutefåren på Flickr…”
Så ungefär stod det i ett mejl från amerikanska SayDesign som trillade in för några månader sedan. Varför i all världen intresserar sig ett företag i Californien för bilder av denna ursprungliga nordiska får-ras, som nästan var utdöd men av en slump bevarades på några gotländska gårdar?
”Jo, vi håller på att utveckla ett dataspel med ett arkeologiskt tema, där en av utgrävningsplatserna är Birka. När spelaren har klarat en bana får hon som belöning et ’vykort’ med bilder och fakta kring hur det kunde sett ut på den platsen eller i den kulturen. Då får full credit i spelet och 30 dollar i betalning. Är det OK?”
Gissa vad jag svarade? 🙂
Spelet blev klart för någon vecka sedan: Solitaire Pop visade sig vara ett litet patiensspel för barn med en ”educational angle”: ”… a whirlwind expedition that will have you digging your way through ancient ruins all over the globe … discover intriguing facts along the way. Create solitaire hands, earn power-ups and dodge perils to unearth rare artifacts from the oracle of Delphi to the excavation sites of Birka and beyond” som det står på sajten.
Finns att ladda ner – köp eller en timmes gratis demo (för PC).
Oavsett om spelet är något att ha – jag har inte testat 🙂 – väcker det en hel del intressanta tankar kring nya affärsmodeller, upphovrätt, ersättningar, och hur ”content” kan komma att distribueras och utvecklas i framtiden.
Det är mer spännande än pengarna – som dock räcker till att förnya FlickrPro-kontot ett år till. Jag gissar att det var ungefär så de kalkylerade fram vad de bedömde som en rimlig ersättningsnivå!
Andra bloggar om: birka, dataspel, flickr, gutefår.
Kategori: Webb och IT
Digitial arbetsmiljö-sajten trasig
13 januari 2007 | 3 kommentarer
Sajten Digital arbetsmiljö, där jag tänkte skriva om vad jag gör och vad som händer inom det området, har tekniska problem.
Det beror på att jag försökte uppgradera mitt bloggverktyg och misslyckades kapitalt. Alla bloggar – även Blind Höna – lyckades jag paja. Med hjälp av de snälla killarna på FS-datas webbhotell kunde jag få igång dem igen – alla utom Digital arbetsmiljö.
Jag har rätt mycket på gång inom området digital arbetsmiljö, men förväntar mig inte att kunna fixa sajten där snart. Tills vidare kommer allt sådant att hamna här på Blind Höna.
Om inte …
Kategori: Digital arbetsmiljö
Zen i dialogrutan: uppdatera uppdateraren innan du uppdaterar
13 januari 2007 | Ingen har kommenterat än
Inte lika hotfull som dialogrutan hos användbart, men mer poetisk, på något vis:
Dubelfel
13 januari 2007 | 2 kommentarer
Jag har en ny dator. Det bästa med min nya MacBook Pro är att det tar tio sekunder från jag slår på den till jag kan börja jobba. Den gamla Win-burken tog åtskilliga irriterande minuter.
Men det här tangentbordet reagerar annorlunda än det jag varit van vid: när jag slår dubbeltecknade konsonanter hinner det inte med – eller så slår jag för löst. Så varje inläg drabas av åtskiliga fel vid dubelteckning.
Jag försöker rätta men en del slinker igenom. Det är inte jag som plötsligt tappat förmågan att stava.
Bara så ni vet.
Kategori: Varia
Ljusknapparna från helvetet
13 januari 2007 | Ingen har kommenterat än
Borta på inuseful.se har jag en liten historia om Ljusknapparna kommer tillbaka, eller: The return of the light switch from hell.
Kategori: Design och användbarhet
Att dela upp människor i ”vi och dom” utifrån språket
13 januari 2007 | Ingen har kommenterat än
Varför blir jag så arg på skolministern? Det är väl bra att arbeta mot sena ankomster och skolk? Jag har försökt förklara det i en kommentar till inlägget om Björklund, med det finns några fler tankar som vill ut.
Det är så lätt att tillgripa språkargumentet när problem ska pekas ut.
Men vad många tror om språk – vad många tror sig höra när vissa andra grupper talar – stämmer helt enkelt inte.
Mångas uppfattning om språk är starkt styrd av fördomar och åsikter om personerna som pratar, och har inget att göra med språket i sig.
Exempel: I Storbritannien har ”Vicky Pollard” – den överviktiga tonårstjejen i tv-serien Little Britain – blivit sinnebilden för dåligt språk. Men Language Log har visat att hennes ordförråd är bland de största i en korpus av inspelade verkliga samtal (Vicky Pollard’s revenge, 2 jan 2007).
Till den här trassliga byken hör också påståenden av arten att vissa (vanligen långtbortistanska) språk visar att deras talare egentligen är mindre utvecklade än andra (vanligen oss västerlänningar). Aktuellt exempel på lingvistbloggen: talare av hopi och zande anses primitiva.
Language log har katalogiserat hur patroniserade västerländska konsulter använder påståendet att ”språket Y inte har något ord för ’accountability'” som (del-)förklaring på diverse ekonomiska problem (Solving the world’s problems with linguistics, 17 dec 2006 – med länk till fler fall av The No-word-for-X-fallacy).
Och om ett språk påstås (ofta lika ogrundat!) ha många ord för något, tror en del att det säger något om talarna och till och med styr dem: Lingvistbloggen igen om ”rinkebysvenskan” påstådda koppling till sexuellt våld.
Föregivet språkvetenskapliga skäl för uppdelningen i vi och dom. Det passar alltså väl in i Folkpartiet Elakisternas nya ideologi.
Så … det är därför jag är arg.
Nu jävlar! Skolministern klarar inte högskoleprovet
12 januari 2007 | 9 kommentarer
Skolministern Jan Björklund har gång efter gång hävdat att ”OECD konstaterat” att i den svenska skolan är ”språkbruket det grövsta och mest kränkande i världen”.
Illa – om det funnes någon grund för det.
På den förträffliga Lingvistbloggen har Östen Dahl och Mikael Parkvall granskat Björklunds påståenden, och letat upp källan som Björklund stött sig på. De har kunnat konstatera
- att OECD inte har med saken att göra
- att undersökningen ingalunda gäller ”världen” utan bara tjugo industriländer
- att man inte undersökt själva språkbruket, utan frågat skolledare hur ofta de tror att svordomar förekommer i deras skola
- att frågan inte ens skiljer på om det svärs på raster eller under lektioner…
”Man kan ju undra om det inte möjligtvis är så att svenska rektorer har en mer realistisk uppfattning om vad deras elever har för sig än deras kolleger i andra länder”, kommenterar Östen Dahl.
Hur skulle för övrigt ”graden av kränkning” i språkbruket mätas? Och hur jämförs kränkningar på japanska eller finska med kränkningar på svenska? undrar Parkvall.
Högskoleprovet består som bekant av fem delprov. Delprovet DTK testar förmågan att tolka diagram, tabeller och kartor. Delprovet NOG handlar om att hantera matematiska och logiska resonemang.
Delprovet LäS testar förmåga att ta till sig information i en svensk text, medan delprovet ELF kollar engelsk läsförståelse.
Eftersom Björklund inte kan skilja på tjugo länder och hela världen, och inte tycks kunna tolka tabeller och diagram korrekt, är det väl mycket tveksamt om han skulle klara delprovet DTK. De logiska felsluten gör det mindre troligt att han skulle klara NOG-delen.
Rapporten är ursprungligen på engelska, men finns också refererad på svenska av Skolverket. Att Björklund ändå inte förstått kan bara innebära underkänt både på LäS och ELF.
Det femte delprovet ORD, ordkunskap, kan vi inte säga så mycket om. Björklund har visserligen en förkärlek för att säga ”mest sena ankomster” när han menar ”flest sena ankomster”, men det kanske inte skulle leda till underkänt.
Men fyra underkända prov av fem. För skolministern.
För svepande slutsats? För grov generalisering?
Javisst. Fullt i klass med Björklunds egen.
« nyare — äldre »