Våld, icke-våld eller ingetdera
22 februari 2010 | 4 kommentarer
Nå, Avatar var en mycket vacker film. Fast visst är det lite tråkigt att Na’vi-folket behöver en förklädd gud (förlåt, jordling) för att över huvud taget komma på idén att slåss.
Och att jordmannen finner att den bästa taktiken om man är hopplöst underlägsen i styrka är att … använda styrka, i en regelrätt rakt-på konfrontation. Suck. Framåt, lätta brigaden, om än på sexbenta riddjur.
Som tankelek kan man ju fundera på; vilken sorts film hade det blivit om Jake Sully föreslagit icke-våld som metod. ”Vi lägger oss ner på marken framför de anfallande”. Om en framodlad Gandhi-avatar blåskinnad hade vandrat på Pandora? Det hade kanske blivit en intressantare film?
En tredje variant, som man då kommer att tänka på, finns i ett annat science fiction-verk: bröderna Arkadij och Boris Strugatskijs roman ”Svårt att vara gud” (”Трудно быть богом”) – en av världens bästa science fiction-romaner, tycker en del (inklusive jag).
I ”Svårt att vara gud” skickas människor från Jorden i hemlighet som observatörer till en främmande planet, som också bebos av människor, men som historiskt sett befinner sig på en nivå som ungefär motsvarar 1300-talet på jorden.
Jordlingarna är ju lika mäktiga som gudar jämfört med planetens invånare. Men de är strängt förbjudna att använda sin överlägsna teknologi eller sina kunskaper. Deras uppdrag är enbart att iaktta.
Observatören Anton (förklädd till ädlingen Rumata från Arkanar) lider av att se förtrycket, smutsen och okunskapen. Är det verkligen inte möjligt att skynda på utvecklingen? Är det verkligen humant att stå vid sidan och se tortyr och förföljelser, utan att ingripa? Till slut försöker han gripa in och gripa till våld – med fasansfulla konsekvenser.
Skriven i Sovjet i början av sextiotalet var romanen naturligtvis en bitsk kritik av den sovjetiska ockupationen av Öst- och Centraleuropa. Men också av själva den sovjetiska revolutionen 1917. Bolsjevikerna ville ju få det efterblivna bondelandet Ryssland att hoppa direkt till socialismen (i strid med Marx idéer). Inte konstigt att romanen stoppades.
En rysk filmatisering av Svårt att vara gud är i alla fall på gång. Kanske. Alexej German har tagit nästan lika lång tid på sig att få klar sin film, som James Cameron med Avatar. Fast det är inte specialeffekter utan pengabrist som försenat arbetet. Inspelningarna började år 2000 och avslutades 2006, en preliminärklippt version visades för journalister 2008, och kanske får den premiär i år (möjligen under den nya titeln ”Историю арканарской резни” – Historien om blodbadet i Arkanar). Leonid Jarmolnik har huvudrollen som Don Rumata. En sekvens fascinerande stillbilder finns hopklippta här.
Tidigare på Blind Höna: ”Power is an odd thing — it’s most impressive when it isn’t being used.”(4 sep 2003)
Kommentarer
4 kommentarer to “Våld, icke-våld eller ingetdera”
Kommentera
februari 22nd, 2010 @ 09:15
I mitt huvud verkar den ryska SFi-boken handla om den grekiska mytologin. Fast ur ”gudarnas” synvinkel. De grekiska gudarna kunde ju inte heller låta bli att ingripa, med förödande konsekvenser… Med kunskap och makt följer oftast stort ego tyvärr.
februari 22nd, 2010 @ 13:04
Du har säkert rätt, Marie. I botten finns också historien om Prometheus och tillgången till gudarnas eld.
maj 1st, 2013 @ 23:49
[…] till hundra (de rullande trottoarerna förekommer också i ett par av sovjetiska sf-författarna bröderna Strugatskijs tidiga […]
maj 3rd, 2013 @ 00:27
[…] Mer om filmen och boken här: Våld, icke-våld eller ingetdera. […]