Vatten ska inte vara en handelsvara
25 februari 2026 | Ingen har kommenterat än
Flera svenska kommuner har privatiserat sina vattenverk. De flesta ångrar nu detta. Riktigt illa har det gått i Storbritannien, där firmor som Thames Water släppt ut mängder med avloppsvatten i naturen, höjt priserna, lånat jättesummor och betalat ut enorma bonusar till ägare och chefer men står på randen till konkurs och tigger statsbidrag.
Det var i mitten av 1800-talet, när städer växte och samhället utvecklades, som Sverige började i större skala införde övergav lösningar med enskilda brunnar, till förmån för gemensamma system för vattenförsörjning (och även avlopp). År 1853 la ingenjören Wilhelm Leijonancker fram sitt Förslag till vattenledning i Stockholm. Han hade då rest runt i England, Frankrike och Tyskland för att undersöka hur man hanterade vattenfrågan där.
I förslaget argumenterade han för att staden skulle stå för vattenledningarna, och inte – som i det dåtida England – lämna det till ett eller flera bolag. Hans argumentation borde fler ha hörsammat idag:
”Då en vattenlednings ändamål ej är blotta åstadkommandet av en större bekvämlighet eller lyx, utan är innevånarnas förseende med en nödvändighetsvara, befordrandes av stadens snygghet och sundhet, samt till en del upphjälpande av den lägre klassens tillstånd, så måste det vara tydligt för envar, att en sådan anläggning aldrig borde få anses som en penningspekulation, i vidsträcktare mån, än att den bär sig.
Den blir något helt annat då den överlämnas till en enskild korporations vinstbegär, och är då att anse som ett ocker på invånarnas nödvändigaste behov.”
Hämtat från Gunnar Wetterbergs fina bok Ingenjörerna (Bonniers, 2020)
(En ny tv-dramatisering, Dirty Business, som ”lays bare the criminal activity of Thames Water and other English water companies” visas nu i UK.)
Bild: Jens Mohr/Hallwylska museet, under CC-licens.
Helt nya meningar (2)
17 april 2025 | Ingen har kommenterat än
”Linguists are not kidding when they say that your command of language enables you to understand sentences that have never occurred before in the entire history of the human species.”
(Liten uppföljning till den här posten.)
Kategori: Okategoriserade
Trehundra och trettiofem kulor
30 december 2024 | 1 kommentar
Idag är det 335 dagar sedan femåriga Hind Rajab och hela hennes familj sköts ihjäl, med 335 kulor, av den israeliska ockupationsmakten.
Hind talade i telefon med Röda Korset i tre timmar, sittande i bilen med sex döda familjemedlemmar, innan även hon sköts ihjäl. Den palestinska ambulansen, som utlovats fri lejd för att hämta Hind, sköts också i småbitar.
Trehundra och trettiofem kulor
En femårig flicka har skjutits
i småbitar av en soldat
Med trehundratrettiofem kulor
Ifrån sin karbinautomat.
Trehundra och trettiofem kulor
ifrån en stålklädd tank
i vilken den fege soldaten
satt skyddad från dödens stank.
Att missa var knappast möjligt
från femton meters håll
Nog såg han en flickunge gråta
Men vad spelar sånt för roll?
När kulorna började hagla
grät hon i telefon:
”Hela familjen har skjutits,
kom hjälp mig härifrån!”
Fast sjukvårdarna var helt nära
hade de aldrig en chans.
Man skickade ännu en salva
emot deras ambulans.
Så avbröts rösten i luren.
Kvällen blev stilla och död
och både himlen och sanden
färgades långsamt röd.
Trehundra och trettiofem kulor
för att släcka en jäntunges liv?
Soldaten som sköt fick nog bassning;
den slakten var ineffektiv.
Trehundra och trettiofem kulor
av pansarbrytande sort
är mer än nog för att sudda
en flickunges framtid bort.
Trehundra och trettiofem kulor
mot bilen de färdades i.
Genom trehundratrettiofem kulhål
pressar blåsten en melodi.
Som ett stilla jämrande flöjtspel
ljuder en klagande vind.
Den sjunger så ingen ska glömma
flickan med namnet Hind.
Massgraven där hon fick vila
Vet ingen nu var den blev av.
Vi vet dock var vi kan finna
fingret som tryckte av.
Det flyter en flod av tårar
ut i ett bittert hav.
Tårar för barnen som mördas
i en belägrad enklav.
Jonas Söderström, 2024.
My library is golden
26 februari 2023 | Ingen har kommenterat än
(Click to see a larger image on Flickr)
Kategori: Böcker
Janusord – autoantonymer
10 januari 2023 | 2 kommentarer
Januari är månaden som är uppkallad efter Janus, guden med två ansikten i den romerska mytologin.
”Janusord” är en rolig beteckning för det som mer precist kallas autoantonymer (eller ibland kontronymer): ord som har två helt eller nästan motsatta betydelser.
Ett exempel är driva, som både kan beteckna att röra sig planlöst och utan kraft eller styrning – eller att målmedvetet arbeta och styra något. Och att dela något kan både vara att klyva det itu – delade meningar – eller ha något tillsammans – en delad ekonomi, jag delar uppfattningen att …
Janusord finns på flera språk. Svenska överse, norska overse och engelska overlook kan alla betyda både granska och förbise, strunta i. På engelska kan fast användas om något som rör sig snabbt – och om något som sitter fast.
När janusord finns i myndighetsspråk kan det bli krångligt. Om ersättning utgår, betyder det pengar ska betalas ut eller att det inte blir någon ersättning. Och sanktion som både kan användas för något man godkänner eller stöttar: vi sanktionerar vapenleveranser till Ukraina – men vi inför sanktioner mot Ryssland för dess anfallskrig.
Bild: Andrew McCabe on Twitter
Kategori: Språk
Three kings in a bed
6 januari 2023 | Ingen har kommenterat än
Another favourite pic for Twelfthmas. Look at that crotcheted blanket and pillow… and of course, it you have a crown, you sleep with it on. (Click to enlarge picture.)
From Cathedral of Saint Lazarus in Autun, France. Courtesy of @dragonhistory.
Twelfth night: Three wise women
5 januari 2023 | Ingen har kommenterat än
This has always been one of my favourites.
(Note: Different traditions mark the date of Twelfth Night as either January 5th or 6th, depending on whether the counting begins on Christmas Day or 26 December. See Twelfth night on Wikipedia)
Hamnet
3 januari 2023 | Ingen har kommenterat än
O, Hamnet! Läst för två år sedan, men anmälan blev liggande som ett opublicerat utkast under bloggpausen.
Hamnet – den unge Shakespeare, som bara med en bokstav skiljer sig från dramats Hamlet – är ändå inte huvudperson i boken. Förvisso det centrum som den kretsar kring. Men O’Farrells ärende är en äreräddning av Anne (eller Agnes, som hon också verkar ha haft som namn) Hathaway, Shakespeares hustru.
Hon som man brukat påstå var dum och lantlig: som var åtta år äldre; som man hävdat att Shakespeare tvingades gifta sig med mot sin vilja … och som han hånfullt gav ”sin näst bästa säng” i sitt testamente.
Men några säkra belägg för att William skulle ha föraktat sin Anne/Agnes finns inte. Och allt luktar nog en hel del av fördomar och manlig geni-dyrkan. Hamnet är förstås fiktion – mästerlig och prisbelönt! Men den som läst den tänker sig nog för innan hen slentrianmässigt faller i samma fälla.
För O’Farrells Agnes/Anne har en helt annan, egen integritet och egen intelligens, helt skild från mannens. En intrikat detalj är att Shakespeare aldrig nämns vid namn i boken: han är ”latinläraren”, ”maken” eller helt enkelt ”mannen”. Där mannen lever sin värld genom böckerna och texterna, har Anne direktkontakt med världen och sinnena.
Vi kommer aldrig att få veta vad som är sant om Agnes/Anne och Will – men hur som helst är det en enastående stark roman.
Sing-sing
2 januari 2023 | 1 kommentar
July 15th, he came home with a terrible wound under his right front leg. The muscle was cut to the bone, and the open wound was crawling with maggots.
Thanks to the wonderful vets at Distriktsveterinärerna i Roma, he was saved.
We washed the wound twice a day, and rubbed it with honey. And in December, after five months, we could finally see that the wound was completely healed.
The best illustration to the subject ”respair”.
Happy 6th birthday, Sing-sing. <3
1 January 2023: Respair
1 januari 2023 | 2 kommentarer
Respair: fresh hope, or a recovery from despair (Oxford English Dictionary).
OED has just a single record of respair – from 1525(!). Can’t think of a more appropriate word for what I wish for in 2023; a more appropriate word to resuscitate.
I found this in Susie Dent’s fine book Word perfect.
Kategori: Språk