Blind Höna

Sedan 2001

M ser havet

6 november 2018 | Ingen har kommenterat än

strand
Jag trodde han ville i och bada igen. ”App!” Det uppfodrande kommandot, och han pekade i riktning mot stranden.

Jag bar honom i famnen när vi klättrade upp ur gropen, för att undvika gräset med sina breda, vassa kanter. Men när vi kom upp till sanddynens krön satt han bara stilla i min famn. Och tittade på havet. Hela den långa, tomma stranden. Den obrutna horisonten, så vid att man måste vrida huvudet för att se från landkant till landkant. Och den oändliga himlen.

Vågor bröts med ett brusande mot stranden. Långt ute på havet stänkte det från vita gäss.

Jag höll honom, och han tittade. Och tittade.

Bild: Francisco Schmidt/Flickr under cc-licens

Ny bok: Inte så jävla krångligt!

30 oktober 2018 | Ingen har kommenterat än

Omslag på nya boken Inte så jävla krångligt
Äntligen är det dags. Om några veckor kommer min nya bok om att skriva för digitala medier ut på Karnevals förlag.

Den förra – och första – utgåvan av den här boken kom ut 2001. Den har använts som lärobok på utbildningar för webbredaktörer och i att skriva, på universitet och många andra ställen, sedan dess.
Det mesta som stod i den stämmer fortfarande rätt bra. Min huvudtes är ju att mediet inte är huvudsaken. Men där fanns påståenden som att ”Netscape Navigator är en vanlig webbläsare”, vilket ju är minst sagt föråldrat. Den innehöll heller ingenting om sökoptimering, om sociala medier, inget specifikt om intranät – och så vidare. Men eftersom den fortfarande såldes, och var uppskattad, var en ny upplaga av nöden. Här är den – rejält utvidgad och uppdaterad.

Det är naturligtvis en smula dumdristigt att ge ut en bok som handlar om att skriva för digitala medier. Främst för att området är så enormt, och förändras så snabbt. Att försöka göra något heltäckande och samtidigt aktuellt är dömt att misslyckas. Men å andra sidan finns det också en konstig fixering vid mediet i det här med ”att skriva för digitalt”. Skulle du läsa boken Att skriva på papper?

Arbetar man med digitala medier är det lätt – både för vana och ovana skribenter – att fastna i frågor om tekniken: om publiceringssystem och skärmstorlekar. Den här boken hjälper dig i stället att fokusera på det viktigaste: Vad vill du med din text? För vem skriver du?

Här är några rubriker ur innehållet:

  • Enkelt språk får dig att verka mer intelligent
  • Lägg aldrig ut – publicera!
  • Att skriva för intranät är mer diplomati än skrivande
  • UX-copy: Texter för ton och interaktion
  • Tygla överflödet av information – publicera effektstyrt!
  • De flesta tror fel om långa texter
  • Gör tröskeln in i din text så låg som möjligt!

Om några veckor finns den i bokhandeln. Årets julklapp?
😉

Maartin Allcock, RIP: ”Matty Groves”

17 september 2018 | Ingen har kommenterat än

Idag kom beskedet att den brittiske gitarristen, förre medlemmen i Fairport Convention och Jethro Tull Maartin Allcock gått bort i levercancer. För bara knappt en månad sedan gjorde han sin sista spelning på Cropredy-festivalen i England: en malande, tjutande, mäktig version av ”Matty Groves”. Jag hade förmånen att få vara där. Vilken fantastisk sorti, att ta adjö med ett sådant magnifikt oljud. Tacksam att få upplevt det.

Klicka på bilden nedan för att se videon på YouTube.

Maartin Allcock på Cropredy 2018

www.maartinallcock.com

Mick Herron: This is what happened

6 augusti 2018 | Ingen har kommenterat än

omslag mick herron this is what happened

MI5 behöver komma in i ett kinesiskt täckföretag, och rekryterar obetydliga Maggie, som jobbar i postsorteringen på företaget. Skulle hon kunna tänka sig att göra en instas för sitt land?

This is what happened verkar först vara ännu en agenthistoria av Mick Herron – en avläggare till thrillerserien om ”slow horses”, de misslyckade MI5-agenterna och deras minst sagt excentriske chef Jackson Lamb.

Men Herrons senaste bok förvandlas efterhand till något mycket allvarligare än dramakomedierna om Lamb och hans kommando. Det här är en riktigt otäck psykologisk thriller med en verkligt gastkramande final: sådär så man bara kan läsa fyra-fem sidor i taget, och sedan måste ta paus och andas djupt några minuter.

Som någon recensent skrev, Herron har en osviklig känsla för timing i språket: varje ord, varje mening kommer exakt där det ska. På så sätt en njutning – av bli vettskrämd av.

De sliter dina jeans (plus ”Here comes the flood”)

30 juli 2018 | Ingen har kommenterat än

”Factories in the Philipines
are cutting holes in brand new jeans
for cutting edge consumers.
Rich kids in the West, you see,
they have no sense of irony,
and I’m losing my sense of humour.”

Från Oysterbands ”Here comes the flood”. Nedan hela låten, i ett glatt framförande från Salmon Arm Root and Blues Festival:

Socialism’s orphan child,
unimpressed, unreconciled –
some people think im crazy … but I’m not.
Here comes the flood.

Algoritm visar risk för ekonomisk brottslighet

27 juli 2018 | Ingen har kommenterat än


Borta på javlaskitsystem.se har Simon Winter och jag diskuterat om algoritmer i sig är problemet – eller om det är hur de konstruerade.

En bra illustration till det är förmodligen appen som White Collar Crime Risk Zones. Medan andra appar ”förutsagt risk för brott” utifrån statistik som förfördelar minoritetsgrupper och fattiga, riktar New Inquirys app in sig på risken för ekonomisk brottslighet.

”The business districts of Manhattan and San Francisco blaze red, with mugshots of suspects generated from LinkedIn profile photos of largely white professionals, makes its point in short order. It seems absurd – until you realize that it is exactly what happens in poor communities of color, with crushing consequences. What if police started frisking white guys in suits downtown?
(Guardian, 7 juli 2018)

Värmebölja 1976

27 juli 2018 | Ingen har kommenterat än

Det är den varmaste sommaren i UK sedan 1976 – vilket är när Joanna Cannons fina The trouble with goats and sheep utspelas. Bra läsning i sommar alltså.

Och The Guardian har ett underbart fotoreportage med bilder från värmen 1976: Knotted hankies and hammocks: the heatwave of 1976 – in pictures (25 juli 2018).

Två bobbies tar paus från patrulleringen, slappar i solstolar

Sörj lunnefåglarna

15 juli 2018 | 1 kommentar

lunnefågel

”Det går fort nu.” Antalet lunnefåglar på Shetland har minskat från 33 000 våren 2000, till endat 570 (!) i fjol. En upp-och-ner-vänd hockeyklubba, en inverterad Moores lag.

Klimatförändringar har rubbat näringskedjorna i Nordatlnten, och lunnefåglarna på Shetland hittar inte mat.

Temperatures in the North Sea and North Atlantic have risen significantly as a result.
”This warming seems to be affecting the availability of plankton at the time when sand eels produce their larvae,” said Dunn. ”There is less plankton and the larvae grow less well and survive less well.”
Eerie silence falls on Shetland cliffs that once echoed to seabirds’ cries (Guardian, 3 juni 2018)

Och det är inte bara lunnefåglarna, utan ett stort antal sjöfågelsarter i nordatlanten. Mer i The Guardian:
A world without puffins? The uncertain fate of the much-loved seabirds (20 juni 2018)
One in eight bird species threatened with extinction, global study finds (23 april 2018)
Fears puffins could die out on Farne Islands as numbers plummet (24 maj 2018)

Bild: Richard BartzWikipedia under CC-licens

Digital fasta

27 juni 2018 | Ingen har kommenterat än

Mattias (nu också i blogroll här intill!) om Vad 5 månader utan smartphone lärde mig (27 juni 2018).

En #metoo från 1820

27 juni 2018 | Ingen har kommenterat än

Vallflickan Barbe slåss ursinnigt mot ynglingen som vräkt omkull henne i gräset och dragit upp hennes särk. Men hon är inte så underdånigt medgörlig som han väntat sig, utan driver bort honom med ett par hårda slag – och träffar sedan prick med en slungad kaststen.

Den utgången är ändå en olycka, för ynglingen är Erik Svartzelius, son till patron Svartzelius, kalkbrukets ägare som styr och ställer över hela norra Gotland med sin kalkugn. Barbe tvingas till en förnedrande ursäkt och får dessutom en rejäl omgång av sin förmyndare, brodern Staffan, för att tuktas och lära sig att inte sätta sig upp mot överheten.

Men agan har motsatt verkan. Barbe blir fast besluten att stå emot, och stå på egna ben, utan någon förmyndare. Hon överger gården och familjen, som liksom andra bönder säljer all sin skog till kalkbruket; när den är slut blir de kalkarbetare, snart förgiftade och utslitna.

omslag för kalkugnen flammarBarbe lyckas, tack vare tur och ihärdighet, försörja sig på sin fårflock. Av ullen stickar hon västar och tröjor, hantverk som är hett eftertraktat i Stockholm och ger en försvarlig inkomst. Men på hemväg från Stockholm råkar segelfartyget i en fruktansvärd novemberstorm. Masten knäcks och båten driver, ostyrbar. Och ombord är Erik Svartzelius – och hans far, patronen. Som plötsligt får erfara att maktbalansen blivit en helt annan …

Romanen Kalkugnen flammar av Helmer Linderholm skulle bli en häftig Netflix-serie. Tiden är 1800-talets första decennier. Liksom i till exempel Outlander finns här en stark kvinnlig hjältinna med historie-romantiskt appeal. Och intrigen innehåller djupa samhällskonflikter, svåra moraliska dilemman, våld och motstånd, solidaritet och svek.

Helmer Linderholm skrev mest historiska romaner. De är noggrant researchade; Linderholm hade koll på detaljer som vad fattigt folk tvingades dryga ut mjölet med på våren när det var på väg att ta slut. ”I romanerna förekommer ofta grupper av människor som kämpar mot en övermakt,” säger Wikipedia. Lite orättvist bortglömd är han nog idag.

Andra bloggare om Helmer Linderholm:
den gamla bohyllan: Helmer Linderholm – historiska romaner av världsklass (Sep 2012)

äldre »

Om Blind Höna

Bloggen Blind Höna startade 2001 på adressen kornet.nu/blindhona/. Nu har den flyttat hemifrån till en egen adress. Men det är samma blogg.

Min bok "Jävla skitsystem!" har en egen blogg på javlaskitsystem.se och ett engelskspråkigt syskon på stupidsystem.org.

Arbetet med bokprojektet "Den svenska bloggens historia" bloggas på blogghistorien.se.

RSS-flöde

Sök

Admin