Blind Höna

Sedan 2001

Såsom i en svart spegel: Julevangelium för The Church of Tech

16 december 2017 | Ingen har kommenterat än

En liten novell om vår sköna nya framtid, där Internet of Things, självkörande bilar, drönare, reklamfinansierade tjänster – allt är hopkopplat. Vad kan gå fel?

”Evangelium” betyder ju egentligen ”goda nyheter” eller ”glatt budskap”. Men som så många profetior från The Church of Tech, visar sig detta vara överreklamerat.

Internetdagarnas åtta bitars-nostalgi är adekvat, men troligen omedveten

11 december 2017 | Ingen har kommenterat än

internetdagarnas logotyp, ett kantigt lågupplöst hjärta
Konferensen Internetdagarna, som hålls i slutet av november, har sedan tre år en logga i den lågupplösta, kantiga stilen från ett tv-spel från slutet av 1970-talet – snart fyrtio år sedan. Ja, hela konferensens tema och grafiska profil är byggd på kärleksfulla återblickar på spel som Space Invaders (1978) och Pac-Man (1980).

Det verkar allt mer adekvat symbolisera en längtan efter en oskyldigare och lyckligare tid för internet och teknikutvecklingen över huvud taget. Men kanske oavsiktligt. För i ljuset av den tilltagande oron för övervakning via nätet, är det verkligen en kul och passande lek att deltagarna uppmuntras att registrera varje punkt de passerar? Att en skärm visar exakt när man beställer en drink?

Trots att Internetdagarnas tagline är konferensen ”för alla som älskar internet” var tre av fyra keyneotes som jag hörde djupt skeptiska till vad som nu sker med nätet och genom nätet.

Cathy O’Neil talade om hur den alltmer algoritmdrivna nätekonomin driver på fördomar och orättvisor. (Jag recenserade hennes bok Weapons of Math Destruction: How Big Data Increases Inequality and Threatens Democracy på inuse-bloggen i våras.)

Sue Gardner, tidigare chef för bland annat Wikipedia, som talade om hur internet blivit en perfekt maskin för falska nyheter och polarisering:

Och slutligen Kentaro Toyama, som kätterskt argumenterade för att att teknik inte ändrar världen – bara människor i gräsrotsorganisering IRL, in real life:

En korrektare tagline för kommande konferenser kanske borde bli i imperfekt: ”för oss som älskade internet så mycket”.

PS: Den korrigerade taglinen ovan är förstås en anspelning på Ettore Scolas film Vi som älskade varann så mycket (1974) – en klassisk historia om svikna ideal och brustna illusioner.

Why we build the wall (Måndagsmusik)

4 december 2017 | Ingen har kommenterat än

Why do we build the wall?
The wall keeps out the enemy,
The enemy is poverty,
and we build the wall to keep us free
Thats why we build the wall,
we build the wall to keep us free.

”Why we build the wall” är en sån låt som gav mig ståpäls, andnöd, klump i halsen och tårar i ögonen första gången jag hörde den.

Det känns förstås spontant som en direkt respons på Trumps utlovade mur mot Mexico. Och att den som sjunger är Hades – underjordens härskare – gör det bara symboliken ännu tydligare.

Men! Anais Mitchell skrev ”Why we build the wall” redan för drygt tio år sedan. Muren är alla murar: Berlinmuren, muren mot Västbanken, apartheid. Eller dagens blockad av flyktingar över Medelhavet. Alla försök att stänga ute De Andra, och bygga sig en illusion av trygghet i sitt eget fängelse.

”Why we build the wall” ingår i Mitchells folk-gospel-swing-opera Hadestown – en återberättelse av den grekiska myten om Orfeus och Eurydice, om Hades och Persefone. Hadestown finns som studioinspelning från 2010, och i en live-inspelning från uppsättningen i New York off Broadway 2016. Versionerna skiljer sig något åt – scenversionen är svängigare och tydligare, mer utmejslad.

Hadestown

Because we have, and they have not
Because they want what we have got.
That’s why we build the wall.

– What do we have that they should want?
– We have work and they have none!
And our work is never done,
and the war is never won
That’s why we build the wall

”Hadestown” har hittills bara uppförts i New York och i Edmonton i Canada, där den gick upp i november 2017. Den har många bra nummer, men ”Why do we build the wall” är utan tvekan höjdpunkten.

Historien om Orfeus och Eurydice är ju en tragedi. ”It’s an old song, it’s a sad song, it’s a love song …” som det sjungs i operan. ”And yet, we begin to sing it again – as if it might turn out this time.”

Gigekonomin: människor som är mindre viktiga än du

3 december 2017 | 1 kommentar

Tiptapp
Nästan allt vad jag ogillar med gigekonomin, sammanfattat i en slogan från skitföretaget Tiptapp (klicka för stor bild).

Släng inte bort din tid, för du är viktig – till skillnad från så många andra ”någon annan”. Låt ”någon annan köra till återvinningen. Tiptappa bort skräp, bråte och dåliga samveten. Soft.”

Verkligen soft. Ett system som erbjuder medel- och överklassen tjänstefolk för en spottstyver, utan att de behöver tänka på jobbiga saker som anställning, avtal, skatt och försäkringar. Den bördan läggs helt på hämtaren, som får jobba för drickspengar. Men självklart måste hen övervakas, genom att med foto och GPS-koordinater bekräfta att hen slängt sakerna på återvinningen och inte i naturen. Skräpägaren tar inget ansvar.

I stället för avtal, ansvar och ömsesidigt förtroende, får vi alltså anonymitet, pris-rejs mot botten och kontroll. Det är något som verkligen borde ge dåligt samvete.

Vart tar den utvecklingen oss? Jag kan inte låta bli att tänka: människor vars tid kan kastas bort, kan själva sedan kastas bort.

Ojämlik lön och ojämlika villkor gör kvinnor till lättare måltavlor

28 november 2017 | Ingen har kommenterat än

Det är inte populärt bland liberaler att påtala ekonomiska orättvisor eller klasskillnader. Men i hög grad tycker jag Alissa Quart har rätt:

”[The sexual harassers] all had inordinate economic advantage over their female employees and colleagues. (…) And what their prey all had in common was a fear of financial or professional retribution that could destabilize already precarious careers.

The daily deluge of tales of lechery and trauma holds a hidden but crucial truism: sexual harassment routinely feeds on income inequality. After all, it’s much harder to exploit an equal. The greater the imbalance of income and power, the more opportunity there is to abuse one’s advantage (and perhaps, a greater temptation).

As a result, many women feel they have to keep working for the boss who sexually harassed them because of their financial situations.”
What’s the common denominator among sexual harassers? Too often, it’s money (Guardian, 9 nov 2017)

Och det gör det så viktigt att hålla fast vid kraven på lika lön för lika arbete, och trygga och säkra anställningar. Ju mer gigekonomi, ju större prekariat, ju fler osäkra anställningar, desto större möjlighet att utnyttja dem som är i underläge.

Uppdaterat: Nej, jag tror inte det kommer att ”bota” alla äckel. Men de som finns kvar kommer att få mycket mindre spelrum, och utrymmet för att säga ifrån ökar i motsvarande grad för offren.

You stay here (Måndagsmusik)

27 november 2017 | Ingen har kommenterat än

Jag återkommer regelbundet till ”Fools rush in”, Bill Carters bok om belägringen av Sarajevo.

Ett annat verk, också inspirerat av belägringen av Sarajevo och som är lika drabbande, är Richard Shindells ”You stay here”:

You stay here
And I’ll go look for bread
And if I can
Some sugar for the kids
Dry your eyes – I’ll be alright
I know where they’ve laid the mines

You stay here
And I’ll go look for coats
There may still be
Some out on the road
We’ll wash them clean with melted snow
The kids don’t ever have to know

Som Steve Knigthley i Show of hands har sagt: Jag vet ingen som med så få rader kan måla upp ett helt landskap som Shindell. Här en solo-liveversion med Richard.

Söndagsprat med Björn Falkevik

27 november 2017 | Ingen har kommenterat än

En sak som dök upp i söndagspratet med den förträfflige Björn Falkevik på Social Video: boken ”Fools rush in” av Bill Carter (Blind Höna, 24 november 2006).

Och dessutom Terry Pratchett, kiltar, träning, hattar, språk, lite skitsystem, de-quanitfy yourself …

By paying for content, I will be be the customer and not the product (Sue Gardner-effekten)

25 november 2017 | Ingen har kommenterat än

guardian frågar om skäl att prenumerera

Syntolk:
Subscriber survey question: We would really like to hear more about your decision to subscribe. What made you subscribe to the Guardian today?
My answer: By paying for content, I will be be the customer and not the product.

Relaterat på Blind Höna: Pay for the future: Sue Gardner om falska nyheter (25 nov 2017).

Pay for the future: Sue Gardner om falska nyheter

25 november 2017 | Ingen har kommenterat än

make user pay for the future - Sue Garder på Internetdagarna

Sue Gardner talade på Interntdagarna 2017 om hur falska nyheter och propaganda genomsyrat internet, framför allt under det amerikanska presidentvalet. Hennes slutsats var, att det viktigaste sättet att bekämpa falska nyheter är att se till att vi betalar för journalistik i synnerhet, och för innehåll i allmänhet.

Följ länken ovan eller titta här nedan:

Relaterat på Blind Höna: By paying for content, I will be be the customer and not the product (Sue Gardner-effekten) (25 nov 2017)

Sengångarterapi

25 november 2017 | Ingen har kommenterat än

Note to self: om du känner dig deppig, bildsök bara på ”sloth” (sengångare).

äldre »

Om Blind Höna

Bloggen Blind Höna startade 2001 på adressen kornet.nu/blindhona/. Nu har den flyttat hemifrån till en egen adress. Men det är samma blogg.

Min bok "Jävla skitsystem!" har en egen blogg på javlaskitsystem.se och ett engelskspråkigt syskon på stupidsystem.org.

Arbetet med bokprojektet "Den svenska bloggens historia" bloggas på blogghistorien.se.

RSS-flöde

Sök

Admin