Blind Höna

Sedan 2001

RIP Dave Ball

1 april 2015 | Ingen har kommenterat än

Jag hade förmånen att få spela med Dave i Wuppertal för två år sedan. Nu är han borta. En fantastisk snäll kille och fenomenal musiker.

Här är ett litet klipp där Dave gör Gary Brookers ”Yours if you want me”. Från våra repetitioner i Wuppertal våren 2013.

Dave Ball "Yours if you want me" from Jonas Söderström on Vimeo.

Nagellack

31 mars 2015 | Ingen har kommenterat än

en nagellacksflaska och en isolator för telekablar
Jag anlägger ett plank och gräver grund. Planket står på den gamla vägbanken, och det som kommer upp när vi gräver är gammalt fyllnadsmaterial från gissningsvis 40- och 50-talen: avslagna tegelstenar, delar av gamla betongrör, krossat glas, skärvor av bortkastat porslin.
Men mellan allt det trasiga dyker oförklarligt en alldeles hel liten glasflaska upp, en oskadad isolator till en telefonledning.

Det är inte mycket till arkeologiskt fynd, jämfört med de fantasieggande fynd från sten- och bronsålder och de guld- och silverskatter som den gotländska jorden är så rik på. Men ändå sätter de omedelbart min fantasi i rörelse.
Flaskan verkar troligast ha innehållit en nagellack, eller möjligen parfym. Vem gjorde sig fin med den? För vem? Vem fick telefon till huset med ledningen på den här isolatorn? Vad pratade de om? Ringde kvinnan med nagellacket till någon på just den linjen? Avtalade hon ett möte?

Vi spanar ner i historien som i jorden: där är det svart, oftast bara trasiga skärvor, huller om buller. Någon enstaka gång dyker något helt, blänkande, genomskinligt upp inför våra förvånade ögon. Och det gör bara mysterierna större.

Pappa

30 mars 2015 | 1 kommentar

Idag är det precis 40 år sedan min pappa dog. Jag var ganska liten då, bara ett barn.
Han hade varit sjuk några år, i en svår ärftlig sjukdom. (Jag har den inte – den tillhör de sjukdomar som bara ärvs på mödernet.)
När jag började leta bland gamla diabilder hittade jag den här bilden av honom. När den togs var han ännu frisk. Jag vill ropa: ”Pappa, pappa! Här är jag!”. Men han hör mig inte.

Är det inte just så här vi föreställer oss de döda? De har vänt sig från oss; de ser oss inte, men de spanar långt bort i något okänt.

Sal! Ber! Yon! Rosh! – ”urspråket” som Nikolaj Marr ”upptäckte”

29 mars 2015 | 2 kommentarer

Under 1800-talet började man inse att språk nog var besläktade med varandra, och att två språk kunde ha en gemensam ”förfader”. Man började försöka rekonstruera dessa ur-språk: urnordiska, urgermanska, och så vidare, bakåt till ur-indoeuropeiska. När man går tillräckligt långt tillbaka finns det inga skriftliga lämningar, eftersom skrivtecknen inte var uppfunna. Så man använder andra sätt att resonera sig fram till hur språket lät, fungerade och vilka ord det innehöll. Vanligast är att man försöker spåra ljudförändringar bakåt.

rekonstruerat utseende av homo erectusFörstås blir det väldigt mycket spekulationer ju längre tillbaka i tiden man går. En som påstod sig ha kommit på ”urspråket” var Nikolaj Marr, en rysk lingvist (med skotsk pappa och georgisk mamma). Urspråket, som kommit till honom i en dröm eller uppenbarelse, bestod av endast fyra ord: sal, ber, yon och rosh. Ur dessa hade alla ord och meningar växt fram.

Marr är mer ökänd än känd. Efter revolutionen, under Stalin, blev han en språkvetenskapens Lysenko, Han hävdade att språket i Sovjet genomgått en kvalitativ förändring (i enlighet med marxismens dialektiska tänkande) i och med oktoberrevolutionen, och därefter var ett helt annat språk, på en högre nivå.

Marr förlamade lingvistiken i Sovjet, precis som Lysenko förlamade biologin. 1950 klev dock Stalin in själv med en skrift där han förklarade att kamrat Marr tyvärr misstagit sig, och att språket och en del andra fenomen nog inte förändrades så där mekaniskt som marxismens bas-överbyggnad-schema föreskrev. (Det var i sig ett intressant tillägg till marxismen, som kunde tillämpas också på många andra förhållanden.) Marr var då död sedan flera år, men han var fortfarande hyllad som den främste lingvisten och hans teorier var de officiellt godkända. Efter Stalins utspel avpolleterades han förstås raskt.

En lång och lärd, men hyfsat lättläst redogörelse för Marrs verksamhet finns i The fate of Nikolai Marr’s linguistic theories: The case of linguistics in the political context (Journal of Eurasian Studies, Vol 2, Issue 1, januari 2011).

Bild: Homo erectus – rekonstruction av John Gurche; foto av Tim Evanson – under cc-licens.

Svenskar på flykt: De långa, långa åren av Ebba Berndes

28 mars 2015 | 4 kommentarer

”De långa, långa åren” är lågmäld liten berättelse från Sverige och Tyskland i slutet av 30-talet, under världskriget, och vid freden omedelbart efter det. Lena är gift med tyske Roman. Han inkallas och skickas till någon av fronterna i Europa, medan Lena lever med deras lilla dotter i Stockholm. Det är långa år av väntan och svårigheter att försörja sig som ensam mor. Och om de får återförenas – kommer de då att vara samma människor som återser varandra?

omslag till ebba berndes bok de långa, långa årenEbba Berndes är nog så gott som okänd som författare. Hon föddes 1918, och gav ut två romaner på 1940-talet. De långa, långa åren utkom 1977, efter mer än trettio års tystnad.

I krig, och i skuggan av det, flyr människor för sina liv, tvingas isär, utsätts för andras misstänksamhet. Att idag läsa om hur det drabbade svenskar för bara några årtionden sedan är – med tanke på hur världen ser ut idag – djupt påverkande.

Det är en anspråkslös, nära skildring av Lenas och hennes väninnors kval och sviktande hopp. Men väldigt direkt just på grund av sin enkelhet.

Den här boken har funnits i min boksamling i över trettio år. Av någon anledning skaffade jag den, och av någon anledning har den blivit oläst fram till nu. Under de långa, långa åren har den väntat bland andra böcker; efter trettio års tystnad lyckades den nå fram till mig. Och jag blev snabbt djupt tagen av berättelsen om den unga familjen.

Jag har otroligt svårt att göra mig av med böcker. Vilken tur det är!

Lycka till på provet

27 mars 2015 | Ingen har kommenterat än

Klev in i taxin. Sa vart jag skulle.
- Ja visst, sa taxichauffören och la pappersbunten han bläddrade i åt sidan.
- Yes sir, fortsatte han sedan. I’ll take you there.
- Jag håller på att plugga engelska, förklarade han och gjorde en gest åt pappersbunten. Till provet nästa vecka, så jag får fortsätta plugga på universitetet. Måste få godkänt för att få komma in på utbildningen.
Han var runt femtio. Kort grått hår. Hossein stod det på förarkortet.
- So what do you want to study? frågade jag.
- Pharmacy, svarade han.
- Is the test hard?
- The say four hours.
Vi började konversera på engelska. Om provet, om fotboll, om arbetstider för taxijobbet. På tisdag skulle han åka ner till Friends arena och se matchen. Snart var vi framme vid mitt mål.
- Pay with card, sir? frågade han.
Jag betalade, la på dricks fast jag inte brukar göra det. Sa:
- Tack, thank you, shukran. Good luck with the test!
Han sken upp, log med hela ansiktet.

Jag hoppas verkligen han klarar testet.

De bor i internetkafeer

26 mars 2015 | Ingen har kommenterat än

De här reportagen om Japan’s disposable workers är rätt läskig läsning. Hela 38 % är nu tillfälligt anställda – low-paid irregular workers, with little benefits and no job security.

Internet cafes have existed in Japan for over a decade, but in the mid 2000’s, customers began using these spaces as living quarters. Internet cafe refugees are mostly temporary employees; their salary too low to rent their own apartments. See the project at http://mediastorm.com/clients/japans-disposable-workers-net-cafe-refugees-for-pulitzer-center

Det kanske hjälper ändå?

25 mars 2015 | Ingen har kommenterat än

liten lapp klistrad på stolpe - om jag trodde att det hjälpte skulle jag krama dig så hårt jag kunde tills allt det där knäppa försvann

(Vasagatan, Stockholm, mars 2015)

There is power(point) in the union

24 mars 2015 | 2 kommentarer

Inom mängdläran heter det union, snitt och differens.
Men Microsoft tycks ha använt en maskin som översättare för menyerna för ritverktyget i Powerpoint, och då blir det så här:
mängdlärans begrepp union har översatts till fackförening i powerpoints ritverktyg

There’s power in a union här (här med Billy Bragg på Spotify) är en gammal facklig kampsång. Mer facklig kampsång: Bread and Roses.

(Tipstack till Jan Sandred)

#blogg100

Idag

23 mars 2015 | Ingen har kommenterat än

diagram där IDAG är skärningspunkten för fälten måndag, reg, strax innan lön
(Älska venndiagram)

äldre »

Om Blind Höna

Bloggen Blind Höna startade 2001 på adressen kornet.nu/blindhona/. Nu har den flyttat hemifrån till en egen adress. Men det är samma blogg.

Min bok "Jävla skitsystem!" har en egen blogg på javlaskitsystem.se och ett engelskspråkigt syskon på stupidsystem.org.

Arbetet med bokprojektet "Den svenska bloggens historia" bloggas på blogghistorien.se.

RSS-flöde

Sök

Admin