Sex – nej, sju – månader i gymet
25 mars 2017 | 3 kommentarer
Är man där före sju är man oftast så gott som ensam …
I mitten av augusti, efter semestern satte jag upp en ny rutin. Eftersom jag ändå vaknar tidigt började jag gå direkt till gymmet från sängen, och sedan vidare till jobbet.
I stort sett har jag nu varit där varje dag, även lördag och söndag, i sju månader. Några dagar har gått bort av praktiska skäl. När jag har rest har jag oftast kunnat köra ett pass i hotellets gym.
Jag har aldrig varit en träningsfanatiker. Och det känns inte så nu heller, trots 200 dagar i sträck. Det känns mer som en rutin, som att duscha eller diska.
Resultatet: Jag har varit mycket piggare varje dag – hela dagen. Den där eftermiddagströttheten, när man stirrar tomt in i skärmen och inte orkar ta sig för något, är borta. Humörmässigt hjälpte det mig genom en period med ett emotionellt påfrestande uppdrag under hösten, som annars nog kunde fått mig rejält deprimerad.
Jag tappade snabbt nånting i stil med tretton, kanske fjorton kilo. Det är säkert inte resultatet av bara träningen, utan av minskat ätande. Eftersom jag inte åt på morgonen innan gymmet – man vill ju inte träna med full mage – trodde jag, att jag skulle behöva stoppa i mig en rejäl frukost när jag sedan kom till jobbet. Jag hade ju ändå bränt en helt del kalorier.
Men träningen blockerade uppenbarligen hungerkänslorna. Jag kände inget behov av att äta alls. Min förmodan är att det är en evolutionsfördel. Om man börjar springa för livet direkt när man har vaknat, tror förmodligen kroppen att man är på savannen och jagad av sabeltandade tigrar. Den inser att det vore en dum idé att signalera ”hej, jag måste stanna och stopp i mig nötter från den här busken” – så hungerkänslorna blockeras.
Så i praktiken fastade jag från middag kvällen innan till lunch – utan att veta det, hade jag halkat in på 16-8-metoden.
Jag antar att alla sådan här tränings- och ätande-effekter är personliga. Så jag har ingen aning om det kan fungera för någon annan. Men det har fungerat bra för mig.
Uppdatering nov 2019: Flera vetenskapliga studier som stödjer nyttan av att träna på morgonen och fastande mage: Träna på morgonen, håll vikten (Blind Höna, 5 nov 2019)
Localized strings, please come home
13 mars 2017 | 1 kommentar
Oh man … I know how it feels. I miss the localized strings so bad, too. I think of them every day. I’d do anything to make them come back home again.
Rädde sig den som kan! (måndagmusik)
27 februari 2017 | Ingen har kommenterat än
Oh nej, måndag! Sálvese Quien Pueda! Rädde sig den som kan!
Gaby Moreno hos A Prairie Home Companion.
Låt inte avskräcka er av de lite galande bakgrundssångerskorna i början. Gaby Morenos röst bygger långsamt upp en fantastisk låt.
Moreno har ett spelat in ett antal album – men alla jag hört har låtit mycket mer utslätade än det här.
”The book of Dust”: Philip Pullman fortsätter berättelserna om Lyra
17 februari 2017 | 1 kommentar
Hurra! Philip Pullman är äntligen klar med den länge utlovade uppföljaren till trilogin His dark materials – böckerna Guldkompassen, Den skarpa eggen och Bärnstenskikaren.
Guardian presenterar utförligt: The Book of Dust: after 17 years, Pullman’s latest work has new relevance (Guardian, 17 feb 2017).
Lyckliga er som ännu inte läst om Lyra, Will, Pantalaimon, Iorek Byrnison, Ioufur Raknison, Serafina Pekkala, Lee Scoresby, zyjenarna…
Bilden är från Pullmans framträdande i Stockholm 2005, när han belönades med Astrid Lindgren-priset. Den lilla flickan på bilden var, visade det sig, döpt till Lyra – efter huvudpersonen i Guldkompassen (se en större bild). Hon borde vara i femtonårsåldern nu. Jag hoppas hon har fått höra böckerna och uppskattat dem.
Kalla en spade för en … tresträngad spade! (måndagsmusik)
13 februari 2017 | Ingen har kommenterat än
Måndag, tillbaka till jobbet: Bara att sätta spaden i marken och börja skyffla!
Finns att köpa: bara 450 dollar!
Skotska dialekter via Outlander (lingvistisk lördag)
11 februari 2017 | 1 kommentar
Om du är ett fan av Outlander, eller hemligt kär i Caitriona Balfe (”Claire”), Sam Heughan (”Jamie”), eller båda, kan du nog gilla det här: Carol Ann Crawford, dialekt-tränare för Outlander demonstrerar skillnaderna mellan en rad skotska dialekter.
Dansa till jobbet med de här låtarna! (måndagsmusik)
6 februari 2017 | Ingen har kommenterat än
Å, nu är vi snart ute ur mörkertunneln! Vi behöver bara en liten extra skjuts för att orka gå till jobbet idag, och den kommer här: tre irländska reels som får dig att dansa fram!
Within A Mile Of Dublin, Seany Dorris’ Reel, och PJ’s Pecurious Pachelbel Special med John Williams på dragspel, Katie Grennan på fötter, med Chris Thile, Sarah Jarosz och bandet från A Praire Home Companion: Rich Dworsky, Chris Eldridge, Brittany Haas, Paul Kowert och Ted Poor (14 januari 2017).
Om videon inte visas är länken här: Within A Mile Of Dublin / Seany Dorris’ Reel / PJ’s Pecurious Pachelbel Special.
Det gör mig lite gråtfärdig av lycka att de har lagt in ett arrangemang av det som brukar kallas Pachelbels kanon – skrivet runt år 1680. Att det lever efter mer än trehundratrettio år är så häftigt.
”Make America Great Again”: Obehagligt träffsäker nära-framtiden-dystopi från 1990-talet
5 februari 2017 | 4 kommentarer
USA vacklar under torka, orsakad av klimatförändringar, och under en ökad ekonomisk ojämlikhet. En demagogisk presidentkandidat lanserar sig som den som ska rädda nationen. Under mottot ”Make America great again” predikar han en återgång till ”traditionella kristna värderingar”, och går till frontalangrepp mot minoriteter och icke-kristna religioner. I sitt Inauguration speech manar han fram bilden av ett land i förfall och elände, och utlovar krig mot utmålade fiender.
Låter det obehagligt bekant? Octavia Butlers Parable of the Sower och Parable of the Talents kom ut 1994 respektive 1998.
Jag sträckläste böckerna; de är inte bara framsynta utan riktigt bra litteratur. Något av det bästa jag läst på länge. Så har den andra boken också vunnit Nebula-priset för bästa science fiction-roman.
Men det är en väldigt jordbunden science fiction. Huvudpersonen, den unga svarta kvinnan Lauren Oya Olamina, drivs på flykt när hennes hem och familj utplånas i ett blodigt upplopp. Hon försöker grunda ett jordbrukssamhälle på Californiens norra kust, och samtidigt skapa en ny sorts livsåskådning eller religion, kallad Earthseed. Vilket leder till konfrontationer med presidentens lojala anhängare, som tagit på sig att rensa upp i landet: band av beväpnade ”crusaders” terroriserar oliktänkande och minoriteter.
Vad Butler skulle säga om dagens president vet vi inte: hon dog 2006, bara 58 år gammal. Men så här skriver Kameron Hurley i The Geek Feminist Revolution:
”… writers like Octavia Butler crafted stories that feel eerily prescient of our present moments with books like Parable of the Sower and Parable of the Talents not because they were fortune tellers, but because trumpism – corrupt confiscation of wealth, overbroad policing powers, discriminatory hiring practices, impunity for violent abusers – has been a daily fact of life for brown people, women and queer people.”
(från Women and African-American sf writers created trumpist dystopias because they were beta testing trumpism, Boingboing 12 dec 2016.
Uppdatering: Nasa döper Perseverances landningsplats efter Octavia Butler (Blind Höna, 7 mars 2021)
Helt nya meningar (Lingvistisk lördag)
4 februari 2017 | 1 kommentar
När en kollega häromdagen yttrade ”Sätt en traktor i munnen på Pontus så blir det kanske mer jämlikt” kom jag att tänka på vad lingvisten Geoffrey Pullum sagt: ”Linguists are not kidding when they say that your command of language enables you to understand sentences that have never occurred before in the entire history of the human species.” (Never uttered before, LanguageLog, 15 mars 2014).
Gretchen McCulloch på All things linguistic har samlat ihop en liten Hall of fame av ”novel sentences”:
- ”US government plans to use drones to fire vaccine-laced M&Ms near endangered ferrets.”
- ”CafePress takes down T-Shirt Calling Donald Trump a Cheeto-Faced Shitgibbon, Saying It Violates Frito-Lay’s Copyright.”
- ”Argentina’s new president choked on a fake moustache he was wearing as part of a Freddie Mercury costume at his most recent wedding.”
- ”Drive-by yoghurt attack on crochet teacher’s haberdashery leaves her shaken.”
- ”Pope Francis blesses male stripper’s talking parrot.”
Eböcker mindre populära bland unga läsare
4 februari 2017 | 2 kommentarer
Mer om Bokhandel lönsam genom att drivas som bokhandel:
« nyare — äldre »One reason for the turnaround in [Waterstones’] fortunes has been the stagnation of the ebook market. It stopped selling Kindle e-readers in 2015 in a move that was regarded as a watershed moment in the battle between physical and digital books. Sales of children’s books have played a big part in its resurgence, and data from market researchers Nielsen Bookscan revealed that, far from embracing the digital revolution, young readers were among the most resistant, with 75% of children favouring physical books and 35% refusing to read digital copies at all.
(Balancing the books: how Waterstones came back from the dead, Guardian, 3 feb 2017)